En studie från Stockholms universitet har följt 4000 ungar för att kartlägga deras relation till droger och kriminalitet. Forskarna kunde identifiera fyra grupper med olika förhållningssätt till kriminalitet, alkohol och andra droger.
Den allra största gruppen, hela 75 procent, kategoriserades som avhållsamma, med ingen eller låg alkoholkonsumtion, droganvändning och kriminalitet. 22 procent kategoriserades som drickare, med hög alkoholkonsumtion men knappt någon kriminalitet. Två procent av de studerade ungdomarna kombinerade alkohol, cannabis och andra droger med viss kriminalitet, medan en grupp på mindre än en procent stod för den största delen av kriminaliteten samtidigt som de använde droger.
– De flesta tonåringar experimenterar några gånger, men mycket få ägnar sig i större utsträckning åt allvarligt drogbruk och kriminalitet. Det är i regel en mindre grupp som löper den största risken att få allvarliga problem, säger Clas Björklund, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Om de unga exponerades för vissa riskfaktorer i åldern 15-16 ökade deras risk att hamna i någon av de mer risktagande grupperna inom några år. Här kunde forskarna se att föräldrarnas roll spelar en stor roll, brist på föräldrastöd och tillsyn var en av de tydligaste riskerna. Men det fanns även en förhöjd risk för de med skolk, aggressivitet, spänningssökande beteende, svårigheter med vänner och misstro mot samhället. Ifall flera av dessa faktorer kombinerades ökade de ungas risk att hamna i kriminalitet och droger kraftigt.
– För de mest utsatta verkar det inte handla om ett enskilt problem som leder till droger och brott, utan snarare om flera svårigheter inom många områden i livet – i skolan, hemma och med kamrater, säger Clas Björklund.
De unga som enbart drack alkohol hade generellt lättare att anpassa sig till samhället än de som kombinerade alkohol med andra droger och kriminalitet. Även om bara tre procent av de unga hamnade i dessa risktagande grupper kan konsekvenserna bli allvarliga; både för samhället, då det är en liten grupp gärningspersoner som står för en stor andel av brotten, och för individerna själva, tidig narkotikaanvänding och kriminalitet är tydligt kopplat till långsiktiga hälsoproblem.
Forskarna menar att förebyggande insatser bör riktas särskilt mot de som löper hög risk att fastna i problem med droger och kriminalitet. Breda insatser menar de är mindre effektiva då de flesta ungdomar inte har särskilt allvarliga riskbeteenden.
– Riktade insatser kan dock riskera att stigmatisera unga människor. Det som behövs är mångsidiga strategier som stärker familjerelationer, psykisk hälsa och skapar positiva miljöer i skolan och bland jämnåriga, säger Clas Björklund.