Glädjande nog har narkotikadödsfallen minskat de senaste åren, från 962 dödsfall toppåret 2017, till 894 fall förra året. I den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, är minskningen större, från 219 dödsfall toppåret 2014, till167 fall 2019. Det rapporterar Drugnews.
Dock har dödsfallen minskat ännu mer i andra länder. Därför ligger Sverige nu i topp bland EU:s medlemsstater, med 81 fall per miljon invånare, enligt den senaste rapporten från EU:s narkotikacenter, EMCDDA.
Opioider, ofta i kombination med andra preparat, orsakar absolut flest överdosfall i Europa. Sverige är inget undantag. Anledningen till minskningen av dödsfallen tros vara att den livsfarliga drogen fentanyl knappt går att få tag på längre.
– Att polisen fick bort fentanylerna är nog en orsak till att dödsfall bland unga har minskat. Det märks även bland dödsfall vi studerade 2015–2016 i Skåne där flera unga utan känt tidigare missbruk avled av fentanyler, den gruppen har senare år försvunnit, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet, till Drugnews.
I de flesta europeiska länder är största delen av dem som dör av narkotika över 40 år. Det gäller även i Sverige, men Sverige ligger ändå jämförelsevis högt vad gäller dödsfall bland personer under 30 år.
Anna Fugelstad, psykolog och medicine doktor vid Karolinska institutet, har tillsammans med kollegor tittat närmare på den gruppen. De ville ta reda ta reda på hur vanligt det var att metadon, en opioid som används som läkemedel för att hjälpa personer ur ett opiatberoende, orsakade dödsfall bland unga. Deras studie är publicerad i tidskriften Addiction.
Studien visar att under åren 2006–2015 var metadon orsaken till 269 dödsfall bland personer i åldern 15–29 år. Då var de som även hade heroin i kroppen borträknade, för att undvika att det i själva verket var heroin de dött av.
– Metadon är väldigt toxiskt (giftigt). Det luriga är att det är långtidsverkande, så effekten kommer ett bra tag efteråt. Alla som vi vet tidpunkten för när de dog har dött under sömnen. Mer än hälften hade någon annan i närheten när de dog, men ingen har märkt något. Inte förrän på morgonen när personen inte gått att väcka, säger hon.
Hon är upprörd över hur många unga som dör av drogen:
– En tredjedel av all metadonrelaterade dödsfall 2006–2015 skedde i den här gruppen. Trots att de sällan får läkemedelsassisterad behandling och därför inte borde ha tillgång till metadon. Det är anmärkningsvärt.
Det var bara tio av de unga i undersökningen som hade fått recept på metadon. Recept hade de annars ingen brist på.
– De hade alla möjliga läkemedel utskrivna: smärtstillande, bensodiazepiner, ADHD-medicin, antidepressiva, psykofarmaka. Vi är ett förskrivande land, bara USA är värre, säger Anna Fugelstad.
Hela 76 procent hade även bensodiazepiner i kroppen när de dog.
– Det är ingen bra kombination. Bara metadonet räcker för att de ska dö. I kombination med bensodiazepiner blir det ännu farligare.
De flesta var kända av beroendevården sedan tidigare.
– Majoriteten hade en diagnostiserad beroendesjukdom. Jag trodde faktiskt inte att så många hade en beroendediagnos, utan att det handlade om unga som testat en cocktail med vad de kom över och fått med metadon av misstag.
Någon attraktiv drog för festande unga, eller för den som snabbt vill ha effekt, är nämligen inte metadon på grund av den långa halveringstiden.
Hur får de tag på metadonet då?
– Ja, säg det. De kan ha fått eller köpt det av någon. Eller så kan de ha stulit det av någon som har ett recept. Tull och polis gör inte så många beslag så det verkar inte förekomma smuggling i större skala.
2005 ändrades riktlinjerna för underhållsbehandling med metadon i Sverige. Det ledde till en kraftig ökning av såväl antalet mottagningar som patienter.
– Fram till dess hade vi bra ordning i Sverige. Vi gjorde en studie på metadonprogrammet i Stockholm 1988–2000 och hittade inga dödsfall av metadon. Nu går det inte ens att få reda på hur många mottagningar som behandlar patienter med metadon.
Enligt Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, hemsida framgår att man ska anmäla om man avser att starta, eller upphöra med, sådan behandling. Där finns också en förteckning över LARO-mottagningar (läkemedelsassisterad behandling).
– Men den där listan stämmer inte, flera av telefonnumren är inte bruk. Jag har testat. Det verkar som om många mottagningar struntar i att anmäla till IVO, säger Anna Fugelstad.
Anna Fugelstad tror att ökningen av mottagningar kan ha lett till ett större läckage av droger.
– Metadon räddar liv, men man vill inte prata om att vården också kan bidra till att människor dör.
Hon anser att frågan måste lyftas.
– Det är jätteviktigt att vi får en korrekt bild av hur det ser ut. Hur obehaglig sanningen än är så måste man ta in den för att kunna förändra. De här vanvettigt onödiga dödsfall, säger Anna Fugelstad.