Norge

Oro inför norskt förslag om avkriminalisering

Norska Actis oroas över att förslaget till ny narkotikalag inte innehåller några förebyggande insatser.

Den norska regeringen röstade i fredags för ett förslag till ny narkotikalag. Enligt förslaget ska bruk, samt innehav av narkotika för eget bruk, inte längre vara straffbart. Förslaget ska läggas fram för Stortinget under våren.

Om förslaget går igenom innebär det att den som ertappas med narkotika ska erbjudas vård, och inte straffas. Någon legalisering är det dock inte frågan om.

– Narkotika ska fortfarande vara förbjudet, men påföljden för den som använder narkotika blir ett möte där man ska informeras om risken med drogbruk. Om man uteblir, eller om man har mer narkotika än vad som anses vara för eget bruk, kan man fortfarande få böter, säger Stig Erik Sørheim, från den norska nykterhetsrörelsens paraplyorganisation Actis, vid ett seminarium som Narkotikapolitiskt center anordnade förra veckan.

”Hur ska någon bli motiverad till fortsatt uppföljning genom att lyssna på ett föredrag om skadeverkningar?”

Stig Erik Sörheim

Eventuell uppföljning kommer att vara frivillig.

– I princip är det en föreläsning man ska delta i. Hur ska någon bli motiverad till fortsatt uppföljning genom att lyssna på ett föredrag om skadeverkningar? Det finns ingen evidens alls för att information om skador skulle få någon att sluta använda droger, säger Stig Erik Sørheim till Accent.

Stig Erik Sörheim. Foto: Actis

Motiverande samtal i stället för ett föredrag kan det inte bli frågan om.

– En motiverande intervju, med en dialog där man försöker ta reda på vad drogen betyder för just den individ man har framför sig och vad den skulle behöva, är vård och vård ska vara frivillig. Det får man inte dömas till.

Informationen ska kommunerna ansvara för.

– Det är en reform som lägger nya uppgifter på kommunerna. De ska bygga upp nya kontaktcenter, men de får inga nya pengar eller nya tjänster. Hur de ska lösa det vet jag inte.

Stig Erik Sörheim tycker att det är bra att personer med drogberoende erbjuds vård istället för straff. Samtidigt ser han problem med att reformen saknar uppföljning av unga, och inte heller innehåller några förebyggande åtgärder.

”Problemet med det här förslaget är att det utgår från tunga missbrukare och därför är långt ifrån vad de flesta behöver.”

Stig Erik Sørheim

– Problemet med det här förslaget är att det utgår från tunga missbrukare och därför är långt ifrån vad de flesta behöver. Idén att inte straffa den som har en beroendesjukdom är god, men de flesta som använder droger är inte i behov av vård, säger han.

Han tror att tanken med reformen bland annat är att minska stigmat kring beroende och få fler att söka vård.

– Fast då är det inte särskilt träffsäkert. De flesta måste ha kommit ganska långt i sitt beroende innan de ens upplever att de har några problem. Och förresten är alkoholberoende också stigmatiserat, trots att det är en legal drog.

Bakgrunden till reformförslaget är att Norge, liksom Sverige, brottas med en hög narkotikadödlighet.

”Avkriminalisering förs fram som en lösning av en liten, men väldigt engagerad och högljudd grupp.”

Stig Erik Sørheim

– Dödstalen är höga, och går inte ner, trots utbyggnad av metadonprogram och sprututbyte. Det har byggts upp en bild av att narkotikapolitiken är misslyckad och att dödligheten beror på den. Avkriminalisering förs fram som en lösning av en liten, men väldigt engagerad och högljudd grupp.

Stig Erik Sørheim säger att debatten kommit att handla om de goda mot de onda.

– Det har blivit en symbolfråga. Man har etablerat bilden av att det handlar om de ”goda”, som värnar om de utsatta missbrukarna, och de ”onda”, som vill straffa dem.

Trots att straff anses fungera förebyggande på andra områden skulle ”rusområdet” vara annorlunda.

– Det har blivit ett mantra att straff inte fungerar, men på andra områden, som i trafiken, anser vi att det självklart fungerar. Många kanske kör i 80 på en 70-väg, men de kör inte i 120. Någon anledning finns det väl till det?

”De har helt missat den förebyggande delen i det här förslaget.”

Stig Erik Sørheim

Vilken är din största farhåga om reformen blir verklighet?

– Att bruket ska öka och vi ska få ökade problem på sikt. De har helt missat den förebyggande delen i det här förslaget. När man frågar unga så är det inte oro för sin egen hälsa som får dem att avstå från att använda narkotika. Istället är det relationen till föräldrar och samhället och det faktum att det är förbjudet som avskräcker.

Stig Erik Sørheim tror också att avkriminaliseringen kommer att leda till att polisen lägger mindre resurser på narkotika.

– Då minskar risken för upptäckt av unga och de kan fortsätta tills de fastnar i ett beroende. 

”Vi skulle vilja se en differentierad lagstiftning som skiljer mellan unga, rekreationsanvändare och tunga missbrukare.”

Stig Erik Sørheim

Hur skulle du önska att lagen istället var utformad?

– Actis har fört fram att vi skulle vilja se en differentierad lagstiftning som skiljer mellan unga, rekreationsanvändare och tunga missbrukare. Vi anser att man måste följa upp de unga bättre. Nu är risken att de som kommer från resursstarka hem har föräldrar som ser till att de får någon form av uppföljning, men att de från resurssvaga hem lämnas därhän, säger Sten Erik Sørheim. 

Peter Moilanen. Foto: Nathalie C. Andersson

Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center, säger att den norska debatten liknar den svenska.

– Dödligheten av narkotika är alldeles för hög och konsumtionen minskar inte. Då föds lätt tankar om att ”göra något”.  Många, även jag, vill utreda narkotikalagstiftningen, även om jag inte tror att avkriminalisering är rätt väg att gå, säger han. 

”Många, även jag, vill utreda narkotikalagstiftningen, även om jag inte tror att avkriminalisering är rätt väg att gå.”

Peter Moilanen

Vad tror du kommer att hända i Norge, eller för den delen Sverige, om vi skulle få en liknande lagändring?

– I bästa fall gör det ingen skillnad på konsumtionen och fler vågar söka vård. I sämsta fall får vi en ökning av konsumtionen, och i förlängningen problemen, utan att dödligheten minskar.

Peter Moilanen påpekar att det är tveksamt om dödligheten skulle påverkas.

– Nio av tio som dör är ju redan kända av vården. Då verkar det snarare som om det är vården vi borde förändra.

Peter Moilanen syftar på en studie från Malmö universitet som visar att 9 av 10 som dör av överdos är väl kända av vården och socialtjänsten och har haft kontakt med dem under året före dödsfallet. 

Han påpekar att det inte finns något forskningsstöd för att förbud minskar konsumtionen.

– Men i internationell jämförelse har vi låg konsumtion i Sverige och något måste det ju bero på, säger han.

”De länder som hittills har avkriminaliserat har haft betydligt högre konsumtion från början.”

Peter Moilanen

Han säger också att norska Folkhälsoinstitutet i sitt remissvar pekade på att länder med låg konsumtion har potential för att få en ökning av konsumtionen vid en lagändring.

– De länder som hittills har avkriminaliserat har haft betydligt högre konsumtion från början.

Han är också oroad över att en avkriminalisering kan uppfattas som att narkotika är tillåtet.

– Det finns alltid en risk att det förväxlas med legalisering. Actis har ju visat att unga i Norge tror att narkotika kommer att bli lagligt. Hur man ska förklara det så att det inte blir missförstånd är ett kommunikativt bekymmer, säger Peter Moilanen.

Mer från Accent