Sedan sekelskiftet har ungas alkoholdrickande minskat kraftigt, utan att någon kan förklara varför. Från min horisont har jag lagt märke till att unga inte bara dricker annorlunda än äldre, de verkar också se på alkohol på ett annat sätt.
När jag träffar människor i 60-års åldern ute på restaurang frågas det ängsligt runt bordet vad övriga i sällskapet ska dricka. Den som beställer först vill gärna försäkra sig om att någon annan gör samma val. Genom att vara snabb med beställningen har jag många gånger fått fler att beställa alkoholfritt.
De personer jag har runt mig i 30-års åldern agerar dock annorlunda. De sneglar inte på varandra, den första kan beställa en starköl och nästa en Coca cola. Yngre verkar inte heller ha en lika glorifierad syn på alkohol. En helgmorgon såg jag ett inslag i tv 4. Det handlade om vin, och där diskuterades tillsatser. Som experter medverkade sommelieren Maya Samuelsson, som är runt 30, och hennes far som är vinkemist. Något oväntat konstaterar Maya Samuelsson att ”Det är mycket snack om tillsatser, men det viktiga att tänka på är att vi dricker 12–13 procent rent nervgift. De där tillsatserna är inte det vi kommer att dö av”.
Så klarsynt skulle säkerligen inte någon äldre uttrycka sig. Yngre försöker inte inbilla sig att det är nyttigt att dricka vin eller öl. Dricker unga så gör de det trots att de vet att det är farligt. Det kan man naturligtvis ifrågasätta, men en sådan realistisk syn på alkohol måste vara bättre än det självbedrägeri som många äldre ägnar sig åt. Så låt oss hoppas att de yngre behåller sitt sätt att se på alkohol.