IOGT-NTO

Ekonomiskt stöd till Dagöholm

IOGT-NTO har beslutat om ekonomiskt stöd till behandlingshemmet Dagöholm. "Vi ska ta oss igenom det här," säger Kerstin Eriksson, styrelseordförande.

Beslutet togs vid förbundsstyrelsens sammanträde i mars i år och innebär att IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm i Sörmland får 2 miljoner kronor från förbundet. Dagöholm får även en utökad checkkredit på 7 miljoner kronor. I gengäld ska behandlingshemmet köpa bokförings- och controllertjänster av förbundet motsvarande en heltidstjänst, samt genomföra en fastighetsvärdering av Dagöholm. Man ska också fortsätta att utreda hur Dagöholm och vårdkedjan ska kunna utvecklas affärsmässigt.

Underlag till förbundsstyrelsens beslut är bland annat en utredning som tillsattes i januari 2020 och som gjorts av Åke Marcusson, tidigare förbundsrektor för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV. I utredningen konstateras att Dagöholm 2019 förbrukat det egna kapitalet och att åtgärder krävs.

Kerstin Eriksson är sedan ett år tillbaka ordförande i stiftelsen Dagöholms styrelse. 

Hur kunde det bli så här?

– Historiskt har det gått upp och ned för Dagöholm, tidigare har verksamheten också gett överskott till IOGT-NTO. När man bestämde sig för att satsa på vårdkedjan insåg man att det behövdes insatser om man skulle vara kvar på banan. Men förändringar tar tid att genomföra, att nå ut med information till exempel.  Sedan händer det saker på ett behandlingshem som förändrar beläggningen och därmed ekonomin, exempelvis att flera skrivs ut samtidigt, säger hon, och fortsätter: 

– Vi har jobbat aktivt med förnya, förlänga och få nya avtal. I år började vi se lite ljus i tunneln, men så kom coronaviruset. Väldigt många positiva saker har ändå hänt när det gäller samarbeten och annat, så därför är det extra svårt nu. Vi vet ju inte vart det här med coronan tar vägen och försöker parera och jobba allt vi kan. Vi ska ta oss igenom det här, säger hon.

IOGT-NTO:s kongress 2013 beslutade att Dagöholm inte längre ska ta emot patienter med läkemedels-assisterad rehabilitering för opiatberoende, så kallad LARO. Vilken påverkan har det på den ekonomiska situationen? Är det svårare att sälja in?

– Det kan det vara, det får en ekonomisk betydelse eftersom LARO är ett billigare alternativ. Många har en övertro på LARO. Visst det kan hjälpa i vissa situationer, men en människa måste ha rätt att få en drogfri behandling och kunna bli helt drogfri. Erfarenheter visar också att LARO blir ett orosmoment på de ställen där de har blandade behandlingsformer.

Vad skiljer Dagöholm från andra behandlingshem?

– Vi har ett unikt koncept med vårdkedjan, ett helhetstänk med både avgiftning, och eftervård med nätverk, på ett helt annat sätt än många andra. Vi får klienter till oss med väldigt svår problematik, de flesta kommuner vill vårda på hemmaplan idag, så de som kommer hit är på gränsen till tvångsvård. De senaste åren har vi jobbat för att bygga ut vårdkedjan, vi har till exempel avgiftning, något som är väldigt efterfrågad idag. Allt detta möjliggörs av att rörelsen driver Dagöholm. IOGT-NTO och Dagöholm är idéburna och har en annan drivkraft, till skillnad mot kommuner som drivs av ansvar, och privata aktörer som drivs av vinstbehov. Vi gör ofta lite mer för att hjälpa individen. 

Hur ser du och Dagöholms styrelse på framtiden?

– Utifrån det rådande läget jobbar vi på en dag i taget. Många socialsekreterare jobbar hemifrån och möter inte sina klienter på samma sätt som annars, vilket gör det svårare att placera klienter i behandling. Vi försöker nu att hitta nya lösningar på detta. De som ytterst drabbas är ju de som behöver hjälp, och det är en fruktansvärd konsekvens, säger Kerstin Eriksson.

Kim Reenaas, generalsekreterare i IOGT-NTO, påpekar att det faktum att Dagöholm drivs i stiftelseform gör att ett särskilt regelverk gäller för för det egna kapitalet:

– Därför har det stöd som vanligen ges till föreningar och verksamheter kompletterats med ett särskilt tillskott om två miljoner kronor. 

Vilka är bevekelsegrunderna bakom beslutet att skjuta till mer pengar?

– En av IOGT-NTO:s styrkor är att vi kan gå in och ge stöd till verksamhet som har tillfälliga utmaningar. Det gör också IOGT-NTO i de fall där det finns goda förutsättningar att på längre sikt bedriva verksamheten ifråga. Det rör sig i de allra flesta fall om tillfälliga likviditetsförstärkningar genom lån. Detta görs för flera föreningar och verksamheter.

 – Genom det tillskott som getts ger vi Dagöholm rätt förutsättningar att fortsätta bedriva och på längre sikt utveckla verksamheten.

Varför är det viktigt för IOGT-NTO att driva Dagöholm?

– Av flera skäl. Dels bedriver Dagöholm avgiftning och drogfri behandling för människor med alkohol och narkotikaberoende, ofta blandmissbruk. Dagöholm driver också alkohollinjen för IOGT-NTO:s räkning, där människor kan ta kontakt om de behöver stöd och råd.

– Utöver detta livsviktiga arbete är verksamheten en tillgång för IOGT-NTO då vi får ökad kunskap i behandlingsfrågor och kan utveckla vårt arbete med det vi kallar vårdkedjan. Den helhetssynen är vad som skiljer oss från andra, och den är en förutsättning för att kunna skapa en långsiktigt hållbar förändring i livet.

Ytterligare en anledning har att göra med coronakrisen och dess konsekvenser. 

– När beroendebehandlingar i öppenvården ställs om från fysiska till digitala träffar finns en risk att fler återfaller i missbruk, med stora kostnader och omfattande mänskligt lidande som följd. I det läget kan det för vissa grupper vara en bättre lösning att genomföra sin behandling på ett behandlingshem, med fasta rutiner, regelbundna måltider och en trygg plats att sova på. Med det i åtanke finns en än större anledning att säkerställa att Dagöholm klarar sig.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer