– Det är alldeles för få, säger Anna Carlsson Cheikh, politisk sekreterare i Junis.
För sjuttonde året i rad presenterar Junis sin kommunrapport som visar vilket stöd svenska kommuner erbjuder barn i familjer med missbruk.
Siffrorna i årets rapport är dystra: Av 320 000 barn som påverkas negativt av en förälders drickande, fick endast 3 200 barn hjälp under 2019, det vill säga 1 procent.
– Det är alldeles för få barn som får del av stödet som kommunerna säger att de erbjuder. I många fall handlar det om att kommunerna har svårt att nå ut till de här barnen, säger Anna Carlsson Cheikh.
Antalet barn som får stöd i kommunerna är dock högre än föregående år: då var det 2 500 barn som uppgavs ha fått stöd på grund av missbruk i familjen. Skillnaden kan bero på att fler kommuner har svarat i år. Svarsfrekvensen för 2019 är drygt 81 procent (236 av 290 kommuner). En ökning jämfört med 2018, då runt 75 procent av kommunerna besvarade Junis enkät.
Majoriteten av kommunerna – 95 procent – uppger att de erbjuder någon form av stödverksamhet för barn i familjer med missbruksproblem. Det är en marginellt högre siffra jämfört med tidigare år. Stödsamtal och stödgrupp anges som de mest utbredda stödformerna, men även kontaktfamilj eller kontaktperson är vanligt förekommande.
Enligt rapporten är det vanligaste sättet för kommunerna att få kontakt med barnen genom socialtjänstens verksamhet. Näst vanligast är att få kontakt genom skolan.
För att förändra situationen, och se till att fler barn får den hjälp de behöver, säger kommunerna att det viktigaste är att öka samverkan mellan olika kommunala instanser.
– Idag kan en handläggare på socialtjänsten exempelvis utreda en vuxen, samtidigt som barnet utreds på barn/familjeenheten – och man känner inte till vad andra myndigheterna gör. Om alla som möter en vuxen missbrukare frågar ”har du barn?”, har vi kommit jättelångt på vägen, säger Anna Carlsson Cheikh.
Fler kommunerna har i år uppgett att mer ekonomiska resurser krävs för att kunna utveckla stödet till barn och unga i familjer med missbruksproblem. Ökad informationsspridning är också en viktig faktor, exempelvis till skolpersonal.
I rapporten lyfts verksamheten Pelikanen i Stenungsund fram. De erbjuder gratis stödgrupper för barn och unga i åldrarna 6-20 år som lever med vuxna i familjen som har psykisk ohälsa eller missbruk. Varje år får också samtliga skolklasser i kommunen, i årskurs ett till nio, ett besök av Pelikanen.
– På så sätt informerar de om verksamheten direkt till eleverna, men också till skolpersonalen. Sådana initiativ skulle behövas på fler platser, säger Anna Carlsson Cheikh.
Hon betonar att barn behöver veta att de inte är ensamma om att växa upp i familjer med missbruk, vilket många tror.
– Barn tror också ofta att det är deras eget fel; ”om jag bara var snällare, om jag inte syntes, så skulle mamma inte dricka när hon kommer hem från jobbet”. Därför behöver vi prata mer om de här frågorna.