Alkoholskador

Varannan tror att starksprit är farligast

Bara 14 procent av svenskarna känner till att även låg till måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för cancer.

Trots att mängder av skattekronor årligen går till alkoholrelaterad vård är det inte särskilt väl känt bland svenskarna att alkoholen har så stor inverkan på hälsan. Det visar en studie som Systembolaget låtit Kantar Sifo göra till årets Alkoholrapport som presenterades vid ett webbinarium.

– Det är bara var fjärde tillfrågad som känner till att all alkohol är farlig för hälsan, säger Malin Sandquist, avdelningsdirektör för Bolag och Samhälle på Systembolaget i inledningen av webbinariet.

Mer än varannan, 56 procent, tror att starksprit är farligare än andra alkoholhaltiga drycker. Ännu färre, 14 procent, känner till att även måttlig alkoholkonsumtion kan leda till cancer..

”Bara var fjärde känner till att all alkohol är farlig för hälsan. Mer än varannan tror att starksprit är farligare än vin och öl.”

Malin Sandquist, Systembolaget

Att kunskapen är dålig verkar inte folk i allmänhet vara medvetna om. En majoritet, 72 procent, anser sig ha tillräckliga kunskaper om hur alkohol påverkar hälsan. Den uppfattningen delas inte av sjukvårdspersonal. Bland dem anser mer än hälften, 56 procent, att allmänheten behöver öka sin kunskap.

Å andra sidan känner inte heller vårdpersonal till att all alkohol är lika skadlig för hälsan. Drygt hälften, 52 procent, tror att starksprit är skadligare, men de har åtminstone större medvetenhet om att även låg eller måttlig konsumtion medför risker.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Kunskapen om alkoholens hälsorisker är generellt låg, och det gäller även många inom läkarprofessionen, säger läkaren och alkoholexperten Sven Andréasson i en kommentar till Systembolagets undersökning. 

Endast 43 procent vet att alkoholkonsumtion kan leda till cancer, och 24 procent att den kan leda till kramper och epilepsi.

De flesta vet nog att hög alkoholkonsumtion är farligt, men endast 43 procent vet att den kan leda till cancer, och 24 procent att den kan leda till kramper och epilepsi. Vad gäller riskerna med hög konsumtion så är sjukvårdspersonalen betydligt bättre informerade. Där svarar 63 procent att hög alkoholkonsumtion kan leda till cancer och 44 procent till kramper och epilepsi.

Kostnaden för den alkoholrelaterade vården i Sverige uppgår till nästan 4,2 miljarder varje år. Det visar den studie som företaget Ramboll gjort för Systembolagets räkning och som Accent skrivit om tidigare. Då ingår ändå varken primärvård eller missbruksvård som sker inom socialtjänsten.

Mest kostsam är behandlingen av skador och förgiftningar, 1,7 miljarder kronor. Därefter kommer vård och behandling av psykiska störningar och beteendestörningar, som kostar en miljard om året. Cancer och hjärt-kärlsjukdomar orsakade av alkohol kostar 381 respektive 469 miljoner kronor. Matsmältningssjukdomar kostar lika mycket som cancer, 381 miljoner kronor.

Flest vårdtillfällen krävde skador och förgiftningar, 140 000, men den mentala hälsan ligger på nästan samma nivå med närmare 135 000 tillfällen under 2017.

Främst är det mäns drickande som kostar. De står för hela 70 procent av kostnaderna.

Slutenvården står för 43 procent av de totala vårdkostnaderna, trots att endast åtta procent av vårdtillfällena sker där.  

Främst är det mäns drickande som kostar. De står för hela 70 procent av kostnaderna. Allra kostsammast är män från 35 år och uppåt. Undantaget är den alkoholrelaterade vården inom psykiatrin för åldern 0–14 där flickorna är fler än pojkarna.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer