Svenska ungdomar dricker allt mindre alkohol, och fler avstår alkohol helt och hållet. Varför? Det har forskare vid Institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet försökt ta reda på, genom att intervjua 49 svenska ungdomar; en grupp som dricker alkohol, och en grupp som helt avstår.
Anledningarna som anges är bland annat tidsbrist. Det finns helt enkelt inte tid att dricka, man har aktiviteter på fritiden som konkurrerar ut festandet. Men också ökad användning av sociala medier. En mer webbaserad kommunikation gör att ungdomar inte ses i lika hög utsträckning och alkoholkonsumtion äger framförallt rum när man träffar andra.
Dessutom finns det en ökad medvetenhet kring hälsa och träning bland unga. En viktig faktor är att många verkar utöva någon sport, vilket får dem att bry sig mer om hälsa och undvika alkohol.
Ungdomar tenderar också att umgås mer med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna bättre kontroll över sina ungdomars aktiviteter.
– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och att konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Enligt studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Drug Policy, verkar drickandet inte vara en lika viktig del i att forma sin maskulinitet som tidigare. Intervjupersonerna i studien uppger att unga män ger uttryck för sin maskulinitet genom andra aktiviteter, som sport eller gaming. Samtidigt svarade unga kvinnor i studien att de inte vill dricka ibland på fester av rädsla för att råka ut för något, som exempelvis sexuella övergrepp.
– Det finns också tecken på en tidigare mognad av ungdomarna jämfört med tidigare generationer, de verkar mer ansvarsfulla, reflekterande och vuxnare som personer. Till exempel visar vår forskning att unga är väl medvetna om hälsoriskerna som är relaterat till drickandet och känsliga för sina föräldrars förväntningar, säger Jukka Törrönen.
Trenden är tydlig, inte bara i Sverige utan stöds även av forskning i europeiska länder, Australien och Nordamerika.