Vi kan fatta ett egoistiskt beslut och samtidigt vara övertygade om att vi agerar altruistiskt. Forskarna kallar detta för ”moraliska illusioner”, och uppstår inte minst i situationer där vi tävlar mot varandra. En färsk avhandling har granskat fenomenet.
– I vissa beslut agerar människor själviskt, men utan att känna att det man gör är moraliskt fel, säger Kajsa Hansson, doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
Vi ser i stället den bild av verkligheten som passar oss, och som vi har mest att vinna på.
– Ett av de mest förvånande resultaten är att vi med hjälp av enkel information om rättvisa kan minska egoistiskt beteende bland de som annars visar på egoistiska beteenden vid tävlingssammanhang.
Däremot verkar inte moraliska illusioner spela in vid demokratiskt fattade beslut, som exempelvis i riksdagen, men också i styrelser och föreningar.
– I demokratiska val kan vi alltid skylla på någon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer själviska om ansvaret för beslutet fördelas på flera. Men våra resultat stödjer inte att människor blir mer omoraliska i val, snarare motsatsen, säger Kajsa Hansson.
Studien visar snarare att beslut som tas gemensamt i en högre grad gör människor oegenenyttiga.
– Däremot finns det skäl att tro att man kanske inte är lika noga eller tar lika mycket ansvar om ingen är ytterst ansvarig för ett beslut.
När människor själva kunde bestämma om de skulle donera pengar till välgörenhet så behöll de i högre grad pengarna. Men röstade oftare för att donera pengarna till välgörenhet om de visste att andra också hade en röst med i frågan.
– Det är egentligen positivt att människor agerar på det här sättet, det visar att många är benägna att bidra mer till det gemensamma om man ser att andra bidrar, och att man är en del av en rörelse. Jag tror att det är just när man inser att om man bara beslutar själv så kan man bidra sin summa men om alla hjälper till så kan vi bidra ganska mycket och om man i vissa fall ger upp sitt egenintresse för det gemensamma bästa.
Forskarna pekar på att när vi misslyckas tenderar vi att skylla på att förutsättningarna inte var de bästa medan vi tror att det beror på vår egen förmåga om vi vinner.
– De som känner att de har varit duktiga och att de har jobbat hårt är mindre benägna att tycka att det är orättvist att vissa har mer än de som misslyckas och kan börja tycka att världen är orättvis vilket kan rättfärdiga själviskt beteende. De som lyckas kanske överskattar hur rättvis den processen är och att saker ha gått rätt till och blir kanske mindre ödmjuka inför att alla kanske inte har samma förutsättningar.
Enligt forskarna kan detta vara en förklaring till att framgångsrika människor tenderar att tro att deras framgång enbart handlar om deras prestationer. Det kan få som konsekvens att de accepterar, eller till och med eftersträvar, ekonomisk ojämlikhet.
Människor tenderar också att undvika jobbig information och sådant som riskerar att ge oss dåligt samvete, vilket är ett annat fenomen som landar under begreppet ”moralisk illusion”.
– Vi vill inte visa det inför oss själv heller, vi vill känna oss moraliskt goda, givet att vi har drivkraften att inte göra val som känns själviska. Därför tar vi till strategier för att inte känna att själviska val är orättvisa, eller blir fel för andra. Vid de tillfällena såg vi hur man undvek information om hur ens beslut skulle kunna drabba andra.