Göteborg

Så används yoga i beroendevården

Yoga har visat sig vara en effektivt mot drogsug. Accent har intervjuat två behandlare.

Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri vid Högskolan Väst, har de senaste tio åren studerat yogans effekter. Hon samverkar med öppenvården för beroende i Göteborg, där yoga är en viktig del av behandlingen av personer med beroendeproblematik. 

– Vi använder hatha-yoga som är anpassad till de vanligaste tillstånden kopplade till beroendesjukdom, säger hon, och fortsätter: 

– Yoga är ett jättebra komplement till andra behandlingar. De som prövat har stor hjälp av det. De viktiga inslagen är medveten närvaro, kontroll över rörelserna, kroppen och andningen.

Hon betonar att yoga inte löser allt, och att yoga inte är för alla – men att de som deltar ofta upplever ett ökande välmående: 

– Det finns en snabbt ökande mängd forskning inom området. Under yogan lär man sig andningstekniker som hjälper till att reglera både fysiskt och emotionellt agerande. Regelbundet utövande av yoga leder till ökad självkontroll och impulskontroll, förbättrat fokus och uppmärksamhet och ett generellt bättre psykisk mående. 

Kourosh Bador är legitimerad psykoterapeut och driver beroendevård i öppen regi i Göteborg.

– Vi jobbar med en struktur som kallas intensiv öppenvård där grunden är kognitiv beteendeterapi, KBT. Vår kliniska erfarenhet visar att komplementära metoder, som beroendeyoga, mindfulness och akupunktur, har positiv påverkan på kognitiva och känslomässiga processer hos våra klienter, säger han.

Klienterna deltar i behandlingen fem dagar i veckan. 

– De kognitiva, känslomässiga och psykologiska processerna kan bli påfrestande. Därför har vi en dag där vi har kroppen i fokus och inte den psykologisk behandlingen. Då arbetar vi med komplementär behandling utifrån evidensbaserad praktik, såsom yoga, tai chi och akupunktur.

Kourosh Bador menar att yogaklasserna skapar en helt annan gruppdynamik som sedan också återspeglas i gruppterapin.

– Det är något annat än att sitta och processa – det blir mer socialt. Vi har arbetat på det här sättet sedan 2015. Att röra sig tillsammans är också en social interaktion där man interagera med gruppmedlemmar på annat sätt än att sitta i en terapigrupp, säger han. 

Mer från Accent