Ungdomsdrickandet är nere på historiskt låga nivåer. Till och med de som dricker mest av dagens ungdomar dricker mindre jämfört med dem som drack allra mest för 20 år sedan. Och det gäller inte bara Sverige, trenden är internationell.
Det berättade Jonas Raninen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) vid en presentation i Göteborg i fredags. Han är ansvarig forskare för projektet Futura01 som ska följa ungdomar födda 2001 över deras livstid för att se hur deras alkoholkonsumtion utvecklas och hur det påverkar deras livskvalité.
Men retsamt nog kan Jonas Raninen ännu inte berätta varför ungdomar dricker mindre än tidigare. Däremot kan han avfärda vissa tidigare förklaringsmodeller.
• Cannabisanvändningen har inte ökat tillräckligt mycket för att man ska kunna dra slutsatsen att ungdomar väljer att röka gräs istället för att dricka alkohol.
• Att vi idag har fler muslimska ungdomar i Sverige som traditionellt inte dricker alkohol kan inte heller förklara nergången. Gruppen är alldeles för liten för att ha den typen av påverkan.
• Det har inte heller att göra med klassiska alkoholpolitiska åtgärder som tillgänglighet, pris och marknadsföring. Konsumtionen har minskat trots att Systembolagets öppettider utökats och alkoholreklamen släppts in sedan Sveriges inträde i EU.
• Det är inte heller troligt att det har med andra politiska åtgärder att göra. Trenden är som sagt internationell – även länder som inte satsat på politiska insatser mot ungas drickande ser en nedåtgående trend.
• Hälsotrenden har nämnts som en förklaring, men ungas BMI har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren. Främst verkar det vara vuxna som blivit mer besatta av hälsa.
• Även ökat dataspelande har nämnts som en allt vanligare sysselsättning som oftast inte kombineras med alkoholkonsumtion. Jonas Raninen menar dock att den här gruppen också är för liten för att göra ett så stort avtryck och att det är en hobby som än så länge främst attraherar killar.
• Att ungdomar umgås mer via sociala medier och därför inte behöver alkohol som ett socialt smörjmedel har dryftats, men i själva verket är en hög användning av sociala medier också kopplat till en högre alkoholkonsumtion bland unga.
Jonas Raninen spekulerar nu kring andra faktorer. Kanske har det genom ny teknik, som mobiltelefoner, blivit lättare för föräldrar att hålla koll på sina barn.
– Nu kan man ju installera appar på telefonen så att föräldern kan sitta hemma och se exakt vart deras barn befinner sig, till och med komma åt telefonens högtalare, säger Jonas Raninen.
Det kan också ha skett en förändring i själva föräldraskapet. Kanske är dagens föräldrar mer restriktiva.
– Men även unga som dricker mer har restriktiva föräldrar, säger Jonas Raninen.
Kanske är dagens föräldrar mer curlande och låter barnen vara barn högre upp i tonåren. Det blir en slags förlängd barndom som också leder till en uppskjuten alkoholdebut och att dagens 17-åringar dricker som 90-talets 15-åringar.
Och debutåldern spelar roll enligt Jonas Raninen, både på individnivå och samhällsnivå. Den som börjar dricka tidigt tenderar att ha en högre alkoholkonsumtion och därmed också dras med större risker. På samhällsnivå går det att se hur nykterism smittar av sig och blir vanligare vilket också minskar våld och alkoholskador.
– Vi kan jämföra med mellanölsgenerationen, som vi nu kan se har haft en större alkoholkonsumtion utspritt på hela livet, säger Jonas Raninen.
Parallellt med utvecklingen kring ungas drickande har det också skett en minskning vad gäller rökning, kriminalitet, sexuellt risktagande och risktagande i trafiken. På det hela taget verkar dagens ungdomar mer välanpassade enligt Jonas Raninen.
Futura01 drog igång för ett år sedan och kan nu presentera sina första resultat. Datan pekar på att de som dricker mindre generellt mår bättre, både fysiskt och psykiskt. Det som står ut är att de är lika nöjda med sina sociala relationer som ungdomar som dricker. Tidigare har ungdomar som inte dricker också haft det svårare socialt. De som dricker har i större utsträkning prövat narkotika, röker, snattar, skolkar, begår brott och utsätts för brott. De nyktra ungdomarna har däremot en större tilltro till samhället såväl som till sina medmänniskor.
– Något har påverkat ungdomars tillvaro på ett fundamentalt sätt vilket lett till förbättringar på flera områden, säger Jonas Raninen.
Frågan nu är om de ungas måttlighet kommer hålla i sig in i vuxenlivet.
– Det här är en så pass stor förändring att det borde påverka hela samhället, säger Jonas Raninen.