Folkhälsomyndigheten har ansvar för uppföljning av insatser på alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet, även kallat ANDT. De ska också sammanställa, analysera och förmedla kunskap i syfte att förebygga ANDT-relaterad ohälsa. Men en del av verksamheten samordnar numera Sveriges 21 länsstyrelser själva så gott de kan.
– Vi saknar verkligen en kunskapsmyndighet. Det behövs någon som tar fram nya metoder, vidareutvecklar och förvaltar dem och svarar för implementering, säger Marie Montin, ANDT-samordnare på Länsstyrelsen i Örebro län och nationell samordnare, vid ett seminarium anordnat av Alkoholpolitiskt forum i Stockholm.
Uppdraget att vara nationell samordnare har hon inte fått av regeringen eller Folkhälsomyndigheten.
– Jag är utsedd av Länsstyrelserna. Det har alla beslutat tillsammans, säger hon.
Länsstyrelserna avsätter en liten del av de medel som de egentligen ska fördela mellan sig till den centrala funktionen. Men helt enkelt är det inte att samordna 21 myndigheter.
– Varje länsstyrelse är sin egen myndighet med ansvar för sin verksamhet och med egna länshandlingsplaner, även om vi tar stor hänsyn till den nationella ANDT-strategin. På varje länsstyrelse finns en ANDT-samordningsfunktion. De tre största länen har två, säger Marie Montin.
Att alla Länsstyrelser gör egna prioriteringar och jobbar utifrån sina skilda förutsättningar har alla nytta av, menar hon:
– Det är en fördel att inte alla jobbar med samma sak. Några jobbar mycket med SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken), medan andra jobbar med ensamkommande flyktingbarn och så vidare. Sedan lär vi oss av varandra.
Det var Socialdepartementet som i början av 2000-talet gav länsstyrelserna i uppdrag att samordna länets förebyggande ANDT-arbete, men det var ingen självklarhet. Länsstyrelserna var kontrollmyndigheter som dittills främst ägnat sig åt att kontrollera att lagar och regler efterföljdes, men arbetet blev framgångsrikt.
– Folkhälsoinstitutet och senare Folkhälsomyndigheten bjöd in oss samordnare till träffar fyra gånger per år. Vi kunde komma med önskemål om vilka myndigheter vi ville träffa och vilka genomgångar vi behövde få. Nu vill Folkhälsomyndigheten inte längre ha våra nätverksträffar så vi har fortsatt i egen regi, säger Marie Montin.
Länsstyrelserna har också tagit fram ett metodmaterial: 8 steg till ett lokalt ANDT-arbete.
– Det här är ju inte något som vi ska ta fram. Det är sådant som borde ligga på en kunskapsmyndighet.
För att kunna upprätthålla någon form av metodutveckling sökte länsstyrelsen i Örebro län medel från Folkhälsomyndigheten för att ta fram en metod för att utveckla arbetet med föräldrakraften i narkotikafrågan. Men de fick avslag på sin ansökan.
– Jag vill betona att det inte är tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten som vi har synpunkter på. Vi har gott samarbete med dem. Det är myndighetens prioriteringar som vi anser vara felaktiga.
Länsstyrelserna har framfört synpunkter på bristen på kunskapsstöd till departementet, men i väntan på att något ska hända försöker de än en gång ta saken i egna händer.
– Vi behöver någon som har ansvar för att ta fram metoder, utveckla och beforska dem, göra dem tillgängliga för utförarna och ge möjlighet för oss att vara en del i implementeringen. Länsstyrelserna ordnar plattformar; nätverk och arbetsgrupper regionalt och lokalt för genomförande, men vi är ingen kunskapsproducent. Det måste någon annan stå för. Vi har fått en del hjälp av framförallt CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) med metoder och annat.
Nu söker Länsstyrelserna nya nationella samarbetspartners.
– Efter att Folkhälsomyndigheten lade ner antilangningskampanjen Tänk om har länsstyrelserna inlett diskussioner med Systembolaget, IQ och CAN för att se hur vi kan samarbeta, säger Marie Montin.
Anna Bessö, chef för avdelningen för kunskapsstöd på Folkhälsomyndigheten, beklagar att länsstyrelserna känner sig övergivna.
Orsaken till att myndigheten inte längre håller i länsstyrelsernas nätverksträffar är, enligt Anna Bessö, att myndigheten fått en delvis förändrad roll inom ramen för den nya ANDT-strategin.
– Vi har fått ett bredare uppdrag med ansvar att verka för nationell samordning och ett omfattande ansvar för en samlad verksamhetsrapportering på nationell nivå. Vi ska också vidareutveckla ANDT-uppföljningssystemet och analysera genomförda insatser samt ge kunskapsstöd till bland annat länsstyrelserna.
En nationell samordningsgrupp har tillsatts.
– Där ingår 14 nationella myndigheter och två representanter för länsstyrelserna. Vi har också regelbundna möten med länsstyrelserna, såväl på chefsnivå som inom olika uppdrag, säger Anna Bessö.
Men tvingar ni inte i praktiken länsstyrelserna att bilda en egen liten nationell myndighet?
– Förändringen på ANDT-området ligger i linje med hur det fungerar på andra områden där vi har ansvar för att samordna kunskapsstödet på nationell nivå. Vi samordnar inte den regionala nivån på de områdena heller. De medel som vi tidigare fick för att fördela till länsstyrelserna går numera till Länsstyrelsen i Örebro län. Jag tror att det kan bli bättre när de samordnar arbetet på den regionala nivån själva, säger hon.
Hon betonar att samarbetet med länsstyrelserna är viktigt.
– Vi ser samarbetet med länsstyrelserna som en förutsättning för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete. Vi medverkar gärna vid deras nätverksträffar för att informera och ha dialog om frågor de identifierat och nya kunskapsunderlag, även om vi inte administrerar dem längre, säger hon.
Enligt Anna Bessö är det inte myndighetens uppgift att sprida praktiska erfarenheter från det lokala och regionala arbetet.
– Vi har inte möjlighet att förvalta eller utbilda i enskilda metoder. Om Länsstyrelserna söker andra samarbetsparter för det arbetet är det bara positivt, säger hon.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
Din e-post
»