I sexton år har Öckerömetoden fått ungdomar i Öckerö kommun på Västkusten att minska sitt alkoholdrickande. Vid den senaste mätningen uppgav 13 procent av eleverna i årskurs 7–9 att de har varit berusade, jämfört med 42 procent vid införandet.
Genom åren har Öckerömetoden spridits till allt fler svenska kommuner med lyckat resultat – nu är det Ålands tur.
– Jag tror att vi kan göra enorm skillnad där. Förhoppningen är att på några års sikt halvera drickandet på högstadiet, säger drogförebyggaren Håkan Fransson, som utarbetat metoden.
– En del säger att förhållandena på Åland är som det var i Sverige för tio år sedan, där fler föräldrar tillåter att minderåriga dricker. Och det är ju sådana saker vi lyckats knäcka med våra metoder, fortsätter han.
Metoden går ut på att föräldrarna är nyckeln till att minska drickandet bland unga; de ska ha koll på sin egen alkohol hemma, inte köpa ut och inte heller tillåta föräldrafria fester.
I de svenska kommuner som använder Öckerömetoden genomför Håkan Fransson och hans kollegor en drogvaneundersökning i årskurs 7–9, samt på gymnasiet i de kommuner där det finns gymnasium. Han deltar också på föräldramöten där föräldrarna får konkreta tips på hur de kan fördröja sina barns alkoholdebut. Genom undersökningarna får föräldrarna också nya siffror på hur alkohol- och drogvanorna ser ut i respektive årskurs.
”Vårt fokus är att väcka sovande föräldrar med färska siffror – det ska inte vara resultat från en annan kommun eller ett annat år, utan färskt och om deras barn.”
Håkan Fransson
– Vårt fokus är att väcka sovande föräldrar med färska siffror – det ska inte vara resultat från en annan kommun eller ett annat år, utan färskt och om deras barn. Förhoppningen är att föräldrarna på så sätt ska få nolltolerans mot barnens drickande, säger han.
På Åland är behovet stort. Enligt en rapport från i somras mår åländska ungdomar sämst i hela Finland, och alkohol- och droganvändningen ökar mer än i övriga landet, skriver Yle.
Enligt projektledare Eleonore Hedman och projektkoordinator Erica Öström som jobbar på hälsovårdsorganisationen Folkhälsan på Åland, är drogvaneundersökningen efterfrågad.
Eftersom alkohol är lättillgänglig för åländska ungdomar är behovet av att minska konsumtionen omfattande, menar de. Genom lokal och färsk statistik hoppas de att problematiken ska synliggöras för föräldrar, politiker och samhället i stort.
– Vi hoppas att drogvaneundersökningen kommer att användas som underlag för andra insatser; för att höja debutåldern, minska bruket och de skadliga effekterna av alkohol, tobak och andra droger bland unga på Åland. Ett effektivt sätt kan vara att minska tillgängligheten av alkohol, samt att jobba med vuxnas attityder, säger Eleonore Hedman och Erica Öström.
Håkan Fransson har varit på Åland flertalet gånger för att föreläsa om Öckerömetoden och har då fått positiv respons.
Redan i augusti valde de därför att sätta igång med drogvaneundersökningen på gymnasiet i årskurs ett och två på Åland. Från och med nästa år kommer det även genomföras undersökningar och föräldramöten för eleverna i årskurs 7–9 på högstadiet.
Årets undersökning på Ålands gymnasieskolor talar sitt tydliga språk: betydligt fler har druckit alkohol, varit berusade och intensivkonsumerat alkohol jämfört med gymnasieeleverna i de svenska kommuner som använder Öckerömetoden.
Ungefär var tredje åländsk elev i årskurs 1 på gymnasiet har intensivkonsumerat alkohol det senaste året. I de svenska kommunerna som använder Öckerömetoden är det hälften så många.
– För tio–tjugo år sedan, när drickandet bland unga var högre, sågs det nästan som omöjligt att påverka drickandet på gymnasiet. Men i Sverige har vi lyckats bra även i de åldrarna, och halverat drickandet i många fall, säger Håkan Fransson.
”Många unga tycker att de ska få göra som de vill. Men kan man bibehålla restriktiviteten tills de är arton år är mycket vunnet.”
Håkan Fransson
Som han ser det är föräldramötet på höstterminen i ettan på gymnasiet mycket viktigt, där kan man göra stor skillnad.
– Många unga tycker att de ska få göra som de vill då. Men kan man bibehålla restriktiviteten tills de är arton år är mycket vunnet.
Dessutom gör Öckerömetoden större skillnad ju högre drickandet är bland unga i en kommun.
– Är det en stor andel av eleverna som dricker, är det många barn utan andra problem som är alkoholkonsumenter. Men ju mer drickandet minskar, desto större andel av alkoholkonsumenterna har också andra bekymmer. För de sista tio–tjugo procenten krävs ofta även insatser från elevhälsa, socialtjänst och polis. För dem räcker Öckerömetoden inte till, säger Håkan Fransson.