Alkohol och hälsa

Miljoner till forskning om alkohol och hjärtat

30 forskningsprojekt får dela på drygt 10 miljoner kronor.

Under 2024 får 30 forskningsprojekt, 19 helt nya, stöd av Systembolagets alkoholforskningsråd, SRA. I ett av projekten ska patienter som minskar sin alkoholkonsumtion studeras för att se om risken att de drabbas av hjärt-kärlsjukdom påverkas.

– Vi ska titta på 1 500 patienter som sökt sig till beroendemottagningen Riddargatan 1 för att de vill minska sitt drickande. Vi vet ju att alkohol är associerat med högre risk för att få högt blodtryck, men det vi vet mindre om är hur det påverkas om man minskar alkoholintaget, säger forskningsledaren Sara Wallhed Finn.

”Vi vet pinsamt lite om hur hjärthälsan för kvinnor påverkas.”

Sara Wallhed Finn

Allra minst vet man om kvinnor.

– Vi vet pinsamt lite om hur hjärthälsan för kvinnor påverkas. I en stor global studie av hur förändrade alkoholvanor kunde kopplas till högt blodtryck lyckades de bara få med 400 kvinnor, medan männen var flera tusen. Därför är Riddargatans patienter en bra grupp att studera. Där är andelen kvinnor 45 procent, vilket är betydligt fler än i annan beroendevård.

Inget talar för att det skulle finnas någon könsskillnad.

– Vi har ingen hypotes om att det skulle vara olika, men om man ska sträva efter en jämställd vård så behöver vi veta om det finns skillnader.

I februari ska 1 500 patienter ha rekryterats till studien.

– Vi kommer sedan att följa upp dem efter sex månader och därefter varje år under fem år. Om vi får finansiering för det. Anslaget som vi fått nu täcker de första två åren.

Ett annat projekt som fått pengar leds av Emanuel Fryk, läkare och alkoholforskare vid Göteborgs universitet. I projektet ska forskarna undersöka om ett blodprov kan användas för att förbättra vården av personer med hjärt-kärlsjukdomar.

”Med ett blodprov kan man se indikationer på hur mycket en person druckit de senaste veckorna.”

Emanuel Fryk

– Med hjälp av ett blodprov kan man se indikationer på hur mycket en person druckit de senaste veckorna. Förhoppningsvis kan vi få en ledtråd till varför patientens blodtryck är så svårt att få ordning på, eller varför en person kommer in 2–3 gånger på ett år med förmaksflimmer. 

Det är känt att hjärt-kärlsjukdomar påverkas negativt av alkohol. 

– Särskilt gäller det högt blodtryck, stroke, hjärtsvikt, förmaksflimmer och plötslig hjärtdöd. Vi är inte bara intresserade av personer med problematiskt bruk. Ungefär 75 procent av vuxna svenskar dricker alkohol, och även måttliga mängder kan inverka. I USA är till exempel rekommendationen att avstå helt från alkohol om man har högt blodtryck. 

Ett blodprov ser han som mer tillförlitligt än ett frågeformulär.

– Läkare glömmer ofta att fråga om alkohol, eller tänker inte på att göra det om patienten tillhör en grupp där problematiskt drickande inte är så vanligt. När man ställer frågor om levnadsvanor så vet vi också att patienter tenderar att framställa det som om de lever hälsosammare än de gör. 

”Kvinnor får mer sällan än män frågor om sin alkoholkonsumtion.”

Emanuel Fryk

Blodprovet som tas mäter en alkoholmarkör, peth, som endast förekommer i kroppen om man druckit alkohol. Däremot är det inte känt hur användbart det är i vården.

– Det skulle kunna leda till bättre och mer jämställd vård. Kvinnor får mer sällan än män frågor om sin alkoholkonsumtion. Helst skulle vi vilja kunna säga att om ditt peth-värde är så här högt så har du 30 procent ökad risk att få högt blodtryck. Då kan man föreslå för patienten att dra ner på alkoholen. 

Även i den här studien ska 1 500 personer ingå och deras peth-värden jämföras med hjärt-kärlhälsan. 

Övriga projekt som beviljats medel ska studera allt från hur föräldrars alkoholproblem påverkar barns framtida psykiska hälsa, risken för alkoholberoende efter viktnedgångsoperation, och betydelsen av en vit månad som inledning av behandling för den som vill dricka mindre. Ett par projekt handlar också om att ta fram digitala hjälpmedel för att minska konsumtionen.

Mer från Accent