Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare, har tillsammans med sin danska kollega Anette Søgaard Nielsen, professor vid Syddansk universitet, i tre studier visat att alkoholberoende fortfarande är stigmatiserat och det största hindret för att söka eller erbjudas hjälp.
– För egen del kan jag känna viss frustration över att det fortfarande är så här, säger hon.
De hinder som deltagarna i studien beskriver för att söka hjälp om de skulle få problem med alkohol har alla med skuld, skam, och rädsla för negativa konsekvenser att göra.
– Det är tydliga känslor särskilt hos kvinnor med höga audit-poäng, i betydligt större utsträckning än hos män med samma poäng.
Audit är ett frågeformulär som används som diagnosinstrument för beroendesjukdom. Svarsalternativen har olika poäng. Ju högre poäng desto större beroende.
– Studien är gjord i Danmark, men tidigare studier visar liknande resultat mellan olika länder och mellan könen. Det verkar vara känslor som går genom olika kulturer. Det är verkligen något vi behöver förstå hur vi ska adressera.
Sara Wallhed Finn”Man drar sig från att söka stöd från vänner och bekanta. Primärvården kan flest tänka sig att söka.”
Det är inte bara professionellt stöd människor drar sig för att söka.
– Man drar sig också från att söka stöd från vänner och bekanta. När de fick rangordna så var primärvården det ställe flest kunde tänka sig att söka sig till. Dit vänder man sig ju med alla andra åkommor. Generellt är det psykiatriska diagnoser som har störst glapp mellan behövande och de som söker vård, och när det gäller beroende är glappet störst av alla, säger Sara Wallhed Finn.
Stigma som hinder för behandling har det talats om länge utan att mycket har hänt.
– Men jag tycker faktiskt att samsjuklighetsutredningen lyfter frågan på ett bra sätt. Det var också en väldigt brukarorienterad utredning.
Vad kan förändra synen på beroende?
– Dels behöver primärvården stärkas så att den kan möta patienterna på ett bra sätt. Dels behöver kunskapen bland allmänheten öka. Men det är svårt. I en dansk mediekampanj användes två videofilmer. Det visade sig att den ena minskade stigmat, medan den andra i stället ökade det. Man måste förstå effekten innan man gör något.
Vad var skillnaden mellan filmerna?
– Den film som hade positiv effekt visade ett omklädningsrum på en fotbollsarena där en son sitter och skryter om att hans pappa slutat dricka, medan de andra skryter om sina pappors jobb och hur mycket de tjänar.
– I den andra filmen visas en man som sover i soffan med urdruckna ölburkar runt om och en son smyger ut i köket och gör smörgåsar. Det är en pappa som är i ett aktivt beroende och som brister i sin föräldraroll.
Sara Wallhed Finn”Vi behöver visa att vi alla är lika, att beroende är vanligt, och att man kan återhämta sig.”
Sådant skapar distans och motverkar syftet, menar Sara Wallhed Finn.
– Vi behöver visa att vi alla är lika, att beroende är vanligt, och att man kan återhämta sig.
En annan sak som bidrar är språkbruket.
– Vi borde inte använda ”missbruk” eller ”alkoholist”. Visserligen gör ju AA det om sig själva, men att man kallar sig själv för något är ju inget problem. Däremot borde andra låta bli att sätta etiketter på folk, särskilt inom vården. Där hör man också att man talar om ”rena” och ”smutsiga” prover när det gäller drogtester. Det görs nog mer oreflekterat, men det vore bra om vi kunde komma bort från det. Skadligt bruk eller beroende fungerar bra.
Stigmat gäller både män och kvinnor, men upplevs större för kvinnor.
– Det är något som alla är överens om. Både män och kvinnor anser att kvinnor är mer stigmatiserade.
Kan synen på bruk och berusning påverka stigmat?
– Det verkar inte så. Synen på att få problem verkar vara densamma tvärs över dryckeskulturer. Även om man i till exempel Finland inte ser kontrollförlust som stigmatiserande på samma sett som i södra Europa så är synen på beroende fortfarande att det är skamfyllt.
Sara Wallhed Finn”Jag tror att det har att göra med den gamla synen att det var ett moraliskt problem och inte en sjukdom.”
Sara Wallhed Finn tror att det bottnar i ett gammalt synsätt.
– Jag tror att det har att göra med den gamla synen att det var ett moraliskt problem och inte en sjukdom. Alkoholproblem associeras också till sociala problem och psykiatrisk samsjuklighet. Eftersom så många drar sig för att söka vård så träffar man ju inom vården vanligen bara de svåraste fallen. Det blir en negativ cirkel.
Hur stor roll spelar det att en person som utvecklar beroende kan uppfattas som ett hot mot andra som dricker – att man vill markera avstånd?
– Det tror jag kan spela stor roll. Det finns något romantiserat över alkohol så länge det går bra. Det finns en kulturell laddning i det, något med socialt inkluderande och exkluderande.
Trots allt ser Sara Wallhed Finn optimistiskt på framtiden.
– Stigmat för psykiatriska diagnoser som ångest och depression har ju minskat. Så även om ”vi och dom”-tanken fortfarande finns för beroende så tror jag att det kommer att ändras.