Rattfylleri

Liten risk för upptäckt gör att fler kör påverkade

1 av 20 kör bil efter att de druckit alkohol. Och antalet drogpåverkade i trafiken fortsätter att öka. Så se upp i helgtrafiken!

Bilkörning hör inte ihop med alkohol eller andra droger. Det håller de flesta med om. Ändå sätter sig ungefär var tjugonde bilförare bakom ratten kort efter att de druckit alkohol. Det visar en undersökning som Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, och Bilprovningen gjort tillsammans. 

På följdfrågan om orsaken uppger fler än hälften, 54 procent, att ”Man inte blev så påverkad utan kände att man klarade att köra”. Förarna litar med andra ord på sin egen bedömning och upplevelse som grund för lämpligheten att köra bil, trots att detta inte är en säker metod.

Enligt Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF, kan man få intrycket att rattfylleriet minskat när man ser statistiken över antalet som ertappats med att köra med alkohol i kroppen.

– Men det är ingen exakt sanning, utan beror mer på att antalet slumpvisa kontroller minskat. Utandningsproverna har minskat från cirka 2,8 miljoner 2009 till 1,3 miljoner 2019. Och under pandemin har det förstås varit ännu sämre. Förra året gjorde polisen knappt 319 000 kontroller, säger han.

En upptäcktsrisk som upplevs som låg nämns av förarna i undersökningen som bidragande till att de tog bilen trots att de druckit. 

– Att kontrollerna minskat har naturligtvis betydelse för upptäcktsrisken. Det känns inte alls tryggt, säger Lars Olov Sjöström.

För alkohol finns ändå möjligheten att göra slumpvisa tester, vilket det inte gör för narkotika.

– De som är drogpåverkade måste ju göra något som riktar misstankar mot dem för att polisen ska ha rätt att göra en kontroll. Då får de göra en ögonundersökning, och först om den stärker misstanken får man ta in personen för provtagning.

Hur görs ögonundersökningen?

– Pupillstorlek, ögats reaktion på ljus samt förmågan att följa ett föremål med blicken, kontrolleras.

Enligt Lars Olov Sjöström är de narkotikarelaterade olyckorna sedan 2015 fler än de alkoholrelaterade.

– Och de fortsätter att öka, säger han. 

Han hoppas att det inom en snar framtid ska bli tillåtet för polisen att göra slumpvisa kontroller även av narkotika.

– En utredning har föreslagit en sådan lag, och det ska komma ett betänkande i höst. Just nu är upptäcktsrisken katastrofalt liten. I Australien har man sett att när de slumpvisa nykterhetstesterna ökade radikalt så minskade rattfylleriolyckorna märkbart. Och det höll i sig under lång tid.

Vad krävs för att minska de alkohol- och drogrelaterade olyckorna?

– Fler kontroller, men det behövs också utbildning. Den relativt sunda inställning vi har måste bibehållas. Vi måste inpränta i varje ny generation att alkohol och narkotika inte hör ihop med bilkörning. Det är inget som nedärvs genetiskt precis, säger Lars Olov Sjöström. 

Han påpekar att det finns teknik att ta till.

– Vi har ju alkolås som en möjlighet. Det är ju märkligt att fast tekniken finns kan ändå en berusad förare sätta sig i en bil och köra utan att bilen protesterar. Men har i alla fall ett EU-direktiv trätt i kraft som säger att inga nya bilar får säljas utan att tillverkaren tillhandahåller en instruktion om hur man installerar alkolås i bilen. Så småningom hoppas jag att inga nya bilar får säljas utan alkolås.

På senare år har Trafikverket satsat stort på fysiska skyddsåtgärder. 

– Dödsolyckorna har ju generellt minskat på grund av åtgärder som mitträcken.

När hamnade du själv senast i en nykterhetskontroll?

– Det är nog ungefär tio år sedan. En juldagsmorgon när jag var på väg att tjänstgöra som kantor vid en julotta fick jag blåsa.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer