Matkravet för att få servera alkohol väntas upphöra den 1 juni. Det innebär att verksamheter som inte har kök, sittplatser och matservering kommer att kunna söka och få serveringstillstånd, som Accent tidigare har skrivit om.
En viktig utgångspunkt för regeringen har varit att matkravet togs bort i Finland 2018 utan några allvarliga konsekvenser:
”Den begränsade påverkan som motsvarande avskaffande av krav på matservering har haft i Finland sedan reformen infördes 2018 ger särskilt stöd för den bedömningen.”, som Förenklingsrådet skriver i sin rapport.
Men stämmer det verkligen? Accent har varit i kontakt med Thomas Karlsson, enhetschef inom förebyggande arbete på THL, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.
– Det verkar vara en seglivad myt att Finland skulle ha haft matkrav för att servera alkohol som skulle ha slopats först 2018. Detta stämmer inte, men eftersom detta har upprepats så många gånger i text så verkar olika AI verktyg på nätet gå ut med detta som en sanning. Vilket det alltså inte är, säger han.
– Sedan i slutet av 1970-talet – början av 1980-talet upphörde man att kräva måltid vid beviljande av serveringstillstånd. Så i praktiken har något matkrav inte existerat i Finland sedan 1980-talets början, säger Thomas Karlsson.
Att den svenska regeringen utgår från felaktiga fakta bekymrar Björn Trolldal, alkoholforskare och utredare på Can, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
– När de har beräknat negativa konsekvenser i Sverige utifrån det finska exemplet har de fått fram ett resultat som inte är aktuellt. Finland tog ju inte bort matkravet 2018.
Regeringens beräkningar är att ett slopat matkrav i Sverige kommer att leda till 11 fler dödsfall och cirka 1300 fler sjukhusinläggningar per år.
– Jag misstänker att det är en underskattning och med rätt fakta som underlag hade de kanske kommit till ett annat beslut.
Björn Trolldal tror att antalet serveringstillstånd i Sverige kommer att öka mer än vad beräkningarna säger. Det är sedan länge bevisat att fler serveringstillstånd ökar de negativa konsekvenserna av alkohol. Fler ställen innebär också ökad konkurrens. Det brukar leda till pressade priser.
– Lägg till det faktum att branschen väntas spara cirka 4 miljarder kronor per år genom att kraven minskar. Om kostnaderna minskar så mycket lär det finnas utrymme för prissänkningar. När priserna sänks ökar konsumtionen och även skadeverkningarna.
Vad tycker du om de här felaktiga utgångspunkterna?
– Det är anmärkningsvärt. Regeringen borde klargöra vad som gjordes i Finland.