Ny kartläggning

Få idrottsföreningar jobbar aktivt med att skydda barn från vuxnas drickande

4 av 10 kommuner saknar en policy för idrotten för att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa på grund av vuxnas alkoholkonsumtion.

Det visar en kartläggning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gjort på uppdrag av Systembolaget.

– Cirka 320 000 barn i Sverige har påverkats negativt i någon utsträckning av föräldrars alkoholkonsumtion, och idrottsföreningar möter många barn och de är viktiga aktörer för att kunna upptäcka barnen, säger Charlotta Rehnman Wigstad, direktör för CAN, som tillsammans med samordnaren Daniel Müller skrivit rapporten Krav på alkoholpolicy i idrottsföreningar? En kartläggning av Sveriges kommuner.

Studien består av en webbenkät som gick ut till alla Sveriges kommuner under våren 2022 och hade en svarsfrekvens på 65 procent med en jämn fördelning av kommuner från norr till söder.

Först och främst ville de veta om det fanns någon policy alls. Därefter om det fanns mål och insatser i policyn som syftar till att upptäcka barn som riskerar att fara illa på grund av vuxnas drickande.

– Vi ville se vilka delar av kommunens verksamhet som i så fall omfattas av dessa mål, hur många kommuner som ställer villkor på att idrottsföreningar ska arbeta med frågorna, och om de arbetar aktivt tillsammans.  

Rapporten presenterades i en livesänd video, där rapportförfattarna diskuterade resultaten med Malin Sandquist, Systembolaget, och Helen Alpstig, RF-SISU Stockholm. 

Resultatet visar att 58 procent av kommunerna har en policy för att uppmärksamma barn som far illa av vuxnas drickande. De verksamheter som främst påverkas av kommunens policy är förskola, grundskola och fritidsgårdar – idrottsföreningar kommer först på fjärde plats. 

– När vi sedan frågade om deras policyer inbegriper mål som är specifikt inriktade på att minska alkoholkonsumtion svarade 24 procent att de hade det. 16 procent uppgav att de har både en policy och mål – men också insatser och aktiviteter för att främja målen – så blev det en ganska stor minskning, säger Charlotta Rehnman Wigstad. 

Daniel Müller påpekar att det finns möjligheter för kommunerna att ställa krav på idrottsföreningar eftersom kommunen ofta medfinansierar verksamheten. Och 29 procent av kommunerna svarande att de har ett stort intresse att utveckla och förbättra arbetet.

– 70 procent svarade däremot att de inte arbetar aktivt tillsammans med idrottsföreningar för att kunna uppmärksamma barn som far illa på grund av vuxnas drickande, säger han. 

Han är positiv till att det finns ett stort kommunalt engagemang och att det finns mycket potential att utveckla samverkan mellan idrottsföreningarna.

– Om det sedan kommer tydligare krav från kommunernas håll så kommer det såklart göra mycket. 

Helene Alpstig menar att kommuner kanske inte alltid ser idrottsföreningar som samtalspartners.

– Det är viktigt att ledarna inom idrotten får stöd i att hantera det här, att vi pratar om att det finns en skyldighet att agera, och till vem man ska lämna över sin oro, säger hon.

Malin Sandquist tycker att rapporten är en bra början, som gjort det tydligt att det finns mer att göra och att det även finns ett stort intresse av att göra mer. 

– Nu när vi har den här kartläggningen kan vi arbeta vidare med det för att se hur man ska jobba med policys. Ett aktivt policyarbete leder ofta till utbildningsinsatser och nya strukturer, som leder till en förbättring. Det finns också verktyg som vi har tagit fram på barndomutanbaksmalla.se som man kan ta hjälp av, säger hon.

Mer från Accent