Som barn såg Niklas Gyberg Ivarsson upp till, och ville bli som, sin pappa Leif. Som vuxen är han rädd för att han håller på att bli som sin pappa, han är deprimerad och vilse i tillvaron. I ett försök att reda ut deras relation tar han initiativ till att de tillsammans ska bygga en husbil. Ett projekt drivet av Niklas Gyberg Ivarssons mod och önskan att nå fram och komma vidare med sitt liv. Den en timmes långa filmen är fylld av starka känslor och svåra samtal. Men också av glimtar av hopp och värme.
Tillsammans med Våra gårdar, regissören, och produktionsbolaget har Studieförbundet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV satt vi ihop ett programpaket för filmvisning och eftersamtal.
Vilken publik riktar sig programpaketet till?
– Till människor med liknande erfarenheter. Det är tänkt att använda i utåtriktade arrangemang. Paketet innehåller filmen i det format som passar i den lokal den ska visas och möjlighet till samtal med regissören. Produktionsbolaget ser till att det fungerar enkelt för den som ska visa, säger Karin Hagman, verksamhetsstrateg på NBV.
Varför gör NBV den här satsningen?
– Lars Gillegård, biografkonsulent på Våra gårdar tipsade oss, och vi tyckte att det var en fin film med viktigt innehåll som nog skulle passa bra i flera verksamheter, till exempel inom kamratstödsverksamhet. Våra Gårdar har dessutom spelat in en prolog till filmen. Prologen kan visas i biografmiljö, som en introduktion till själva filmen Jävla pappa.
I en intervju i SVT säger Niklas Gyberg Ivarsson att det varit väldigt viktigt för honom att pappan är okej med det som syns i filmen: ”När jag visade filmen för pappa så knackade han mig på axeln och pekade på tårarna som rann. Det är väl kanske den bästa stunden i mitt liv.”