Medlemmen

Ann Eringstam

”Jag funderar mycket kring könsroller, så man kan säga att genusperspektiv, norm, ideal och identitet går som en röd tråd genom mina arbeten,” säger Ann Eringstam om sin konst. Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren

Månadens medlem Ann Eringstam vill beröra och väcka funderingar med sin konst. Hon gick med i Junis som barn och har varit medlem sedan dess.

Hur länge har du varit medlem?
– Sedan jag var barn. Jag gick med i juniorförbundet och senare i UNF i Växjö. Jag vill inte dricka eftersom jag inte tycker om att tappa kontrollen. Men i dag är jag inte aktiv. Konsten tar upp all min tid.

Berätta om din aktuella utställning ”Escape to Reality”!
– Det är en bildserie som fokuserar på de roller vi tar på grund av vår kultur, hur vi har uppfostrats och mediernas påverkan på våra liv. Bilderna visar en konstgjord verklighet, i det här fallet går pojkscouterna som en röd tråd genom fotografierna. Scouterna vågar gå sin egen väg och försöker forcera murar och dörrar för att eventuellt finna en annan värld på andra sidan. Muren blir en symbol för samhället. Kan man ta sig över muren så kan nya möjligheter öppna sig. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre på andra sidan. Det är upp till betraktaren att fundera över. Bilderna är tagna i Grez-sur-Loing i Frankrike under den period då jag hade ett ateljé­stipendium som jag fått av Hassel­bladsstiftelsen. De är tagna både i och utanför min studio och har digitalt lagts samman till en helhetskomposition.

Finns det en röd tråd genom ditt konstnärskap?
– Jag funderar mycket kring könsroller, så man kan säga att genusperspektiv, norm, ideal och identitet går som en röd tråd genom mina arbeten. Jag har i tidigare arbeten fokuserat på ”typiska” mansroller. Kvinnan belyses ofta i konsten, men mansollen är mera sällan kommenterad. Jag inspireras också av filmens värld och har tidigare arbetat med video och film.

Varför har du valt konstfoto som uttrycksform?
– Det känns naturligt för mig att beskriva det jag vill berätta i foto. I början, när jag utbildade mig på Högskolan för design och konsthantverk, ville jag jobba med smyckekonst. Men så gick jag Fotohögskolan och då föll alla bitar på plats. Att det var konstnärligt fotografi jag ville syssla med var självklart. Jag ville bli konstnär redan som 6-åring.

Vad vill du säga dem som betraktar dina bilder?
– Jag tänker inte så, att ”det här blev lyckat, det måste jag göra om”. Däremot är jag intresserad av att skapa bilder som går att betrakta och som har en ingång. Jag vill göra konst som både är vacker och har ett uttryck och ett koncept. Jag vill att min konst berör och väcker funderingar.

Maria Zaitzewsky Rundgren

Mer från Accent