− I Sverige har vi kommit överens om att vi vill hålla de privata vinstintressena borta från alkoholförsäljningen. Den här verksamheten är inte förenlig med det, och vi anser inte att regeringen har gjort vad den kunnat för att stoppa den, säger Anna Carlstedt, ordförande i IOGT-NTO.
Alkohollagen ändrades 2008 efter den så kallade Rosengrendomen i EG-domstolen. Domen innebar att Sverige tvingades tillåta privatpersoner att ta in alkohol i landet utan att själva transportera den över gränsen. Man kan till exempel använda sig av posten eller något annat transportföretag.
− Men de här företagen erbjuder mer än rena transporttjänster. De bedriver olaglig kommersiell förmedling, säger Gazal Casselborg, förbundsjurist på IOGT-NTO.
Fler och fler nya aktörer tillkommer. Vinet du beställer levereras hem till dörren, eventuellt tillsammans med råvaror och recept på middagsmaten för veckan, eller så hämtar du ut det i mataffären när du ändå handlar. Skatten behöver du inte heller betala in själv, det gör säljaren åt dig.
Reklam i form av personliga brev med beställningslistor och erbjudanden skickas till hushållen. På företagens webbsidor är all information på svenska och du kan få tala med svenska vinkonsulter. Att beställa är enkelt och alkoholskatten är redan inräknad i priset. Det enda som tillkommer är fraktkostnaden som tydligt anges eftersom säljaren redan ordnat med frakten.
En av de största aktörerna, Antipodes Premium Wine, som säljer sina produkter genom flera vinklubbar, betalar ungefär en miljon kronor i alkoholskatt varje månad. Det betyder att de säljer ansenliga mängder vin, uppskattningsvis uppåt 40 000 liter i månaden.
Hur har detta fenomen kunnat få fäste i Sverige där Systembolaget har monopol på alkoholförsäljning?
En förklaring kan vara att det är oklart vems ansvar det är att kontrollera den här typen av verksamhet. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att se till att alkohollagen efterlevs, men på institutets hemsida skriver Matz Larsson, avdelningschef på tillstånd, att det inte är institutets uppgift att övervaka, utreda och polisanmäla distanshandel som kan misstänkas strida mot alkohollagen. Det är brottsbekämpning som faller inom polisens och Tullverkets ansvarsområde, menar han.
Enligt Mikael Bentzer, socialdirektör på Länsstyrelsen i Södermanlands län, har inte heller kommuner
na mandat att kontrollera vinklubbarna.
− Det skulle möjligen kunna inrymmas i Länsstyrelsens uppgifter, men knappast om den centrala myndigheten, Statens folkhälsoinstitut, inte tycker att det är deras sak, säger han.
En annan förklaring kan vara att lagen är otydligt skriven. Enligt alkohollagen får alkoholdrycker får föras in i landet av ”en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk”.
Det är främst definitionen av vem som är en ”oberoende mellanhand” det kan råda tveksamhet om.
– Vi anser inte att lagen är otydlig, och det gör inte heller andra jurister vi talat med, säger Gazal Casselborg. För oss är det tydligt att de här företagen bryter mot lagen.
Eva Ekeroth
Läs också:
Här kan du läsa hela anmälan till Ekobrottsmyndigheten