Forskarna Jürgen Rehm, Dirk W Lachenmeie och Robin Room har tittat på hur risker förknippade med alkohol hanteras jämfört med andra risker. I en artikel i BMC Medicin konstaterar de att samhällen tenderar att acceptera mycket högre risk för frivilliga beteenden jämfört med ofrivilliga.
Med frivilliga menas sådant som att dricka alkohol, röka ägna sig åt idrotter med riskinslag, bergsklättring eller liknande. Med ofrivilliga menas sådant som luftföroreningar, förorenat vatten, översvämningar och liknande.
För frivilliga beteenden, som till exempel rökning och idrott, förefaller en allmänt accepterad risknivå ligga på ett dödsfall på 1000.
Vad gäller alkohol verkar det dock som om toleransen är betydligt högre. Bland personer som dricker 20 gram alkohol eller mer per dag under sitt vuxna liv dör en av hundra på grund av alkoholkonsumtionen, skriver forskarna. De baserar sina beräkningar på WHO:s beräkningsgrunder.
Ändå ligger de rekommendationer som finns på nivåer däromkring. I Sverige säger man att två standardglas per dag, vilket motsvarar 24 gram ren alkohol, är den gräns man bör hålla sig under om man inte vill riskera negativa konsekvenser av sitt drickande.
Att alkohol är ett exceptionellt undantag anser forskarna hitta belägg för i det faktum att alkohol, till skillnad från livsmedel, inte behöver ha någon innehållsförteckning på förpackningen och inte deklarera energiinnehåll. Alkohol är också undantaget från de konventioner som gäller alla andra psykoaktiva substanser, både lagliga och olagliga, vilket går helt i linje med den specialbehandling alkohol får i folkhälsohänseende, särskilt överskattningen av alkoholens skyddande effekt för hjärt–kärlsjukdomar.
Hur det kan komma sig att vi är så tolerant mot de skadeverkningar alkoholen åstadkommer kan inte forskarna svara på, men de har fyra teorier:
1. Historiska skäl. I västvärlden finns en stark misstro mot att lagstifta om alkoholrestriktioner. Skälet är dels de dåliga erfarenheterna från förbudstiden i USA och flera andra länder, men också alkoholindustrins starka inflytande över politiken.
2. Alkohol faller inte under livsmedelslagarna, vilket gör att förpackningarna saknar innehållsförteckning och energideklaration.
3. Attityden till alkohol är ofta ambivalent. Dels finns en reaktion mot de tidigare förbudsivrarna och dels har alkoholens positiva effekter överbetonats.
4. Allmänheten kanske inte förstår fullt ut hur stora riskerna med alkohol egentligen är. Det finns färska studier som visar att få västerlänningar känner till alkoholens roll för olika cancersjukdomar.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att den beroendeframkallande förmågan hos alkohol överskuggar konsumenternas förmåga att ta till sig information och göra ett fritt val, spekulerar forskarna. Eller att njutningen alkohol ger upplevs så stor att 1 av 100 upplevs som en rimlig risk.