4 frågor till Lotta Zetterqvist, verksamhetschef för den ideella föreningen Tjejzonen, som har fått 600 000 kronor i statsbidrag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.
Vad är Tjejzonen för något?
– Vi förebygger psykisk ohälsa för flickor mellan 12 och 25 år. Vi arbetar med samtal. Tjejerna hör av sig själva och så får de en storasyster, någon som är 10–15 år äldre, och så träffas de varannan vecka i två timmar och pratar och fikar. Vi har 65 storasystrar just nu som gör det här gratis.
Vad ska ni göra med pengarna?
– Pengarna går till lön och administration av den person som tar hand om volontärerna. De ska handledas och utbildas och rekryteras – det behöver man när det är så många. Det är inte bara att släppa ut en storasyster, hon måste stödjas också.
Hur jobbar ni drogförebyggande?
– Vi tror inte på att sitta där med pekfingret – det är ingen lösning. Det som är bra är ju att storasystern inte är någon förälder. Vi tar inte upp det så att vi gör någon grej av det – vi ska stödja och stärka den här flickan så att hon kan säga nej till alkohol och droger. Om vi bara pratar om det har vi ju missat hela poängen med varför hon vill ha en storasyster.
Vilken typ av tjejer är det som hör av sig till er?
– Det är de som vågar ta kontakt – vi har ju ingen uppsökande verksamhet. Så det är modiga flickor vi har att göra med.