Politik

Skogens konung

Håll näbben. De krushuvade pelikanerna i norra Grekland är i fokus i Brutus Östlings nya bok som kommer i höst. Foto: Brutus Östling

Kritikerrosade Brutus Östling anses vara en av Sveriges främsta natur­fotografer. Senare i år kommer han ut med boken ”De krus­huvade” som ska ta fågelfotografin till nya höjder. För 19 år sedan höll han på att gå under av ett accelererande alkoholmissbruk.

Brutus Östling var 15 år när han drack första gången och redan från första stund kände han att detta var hans grej.

Brutus Östling.

–  Det finns inga varför. Alla förklaringar om Jeppe är bortförklaringar. Är man alkoholist och dricker så åker man dit. Om man inte dricker, då klarar man sig, säger han och berättar att i samband med att han som 22-åring grundade sitt bokförlag Symposion blev det allt tätare mellan fyllorna.

En svår tid
Snart gick drickandet överstyr och tiden fram till 30-årsdagen beskriver han som en svår tid där han svek allt han trodde på och alla som betydde något för honom.

–  Till sist bad jag Gud om hjälp, men det räckte inte bara med att be. Jag var tvungen att göra något själv för att komma ur missbruket. Tack vare en självhjälpsrörelse lyckades jag sluta dricka i början av 1991 och har sedan dess hållit mig nykter. I dag ser jag detta som ett mirakel. Och har man varit med om ett mirakel så kan man inte annat än tro, säger Brutus Östling som är medlem i Svenska Kyrkan.

Började dyka
Samtidigt som han bestämde sig för att sluta dricka insåg han att han måste ersätta alkoholen med något annat och ett svar fann han i dykningen.

Under det första året hade han 100 dyktimmar i svenska kalla vatten, som innebar att fritiden var mer än fulltecknad med förberedelser, dykning och efterarbete.

Pelikanens långa näbb och säcken i undernäbben är dess främsta kännetecken. De största arterna kan ha hela 3,5 meter mellan vingspetsarna. Från boken ”De krushuvade” som kommer i höst.

Tack vare ett pris som förläggare kunde han investera i en avancerad fotoutrustning och fick på så sätt smak för naturfotografi. Fast när han började fotografera fåglar kunde han knappt skilja en trana från en häger.

–  I dag kan jag inte längre påstå att jag är okunnig, men i början fick jag ofta jämföra bilderna med uppslagsverk för att veta vad jag fotograferat. Men tack vare mina dåliga förkunskaper hade jag inga förutfattade meningar om hur fåglarna skulle fotograferas. Jag såg från början till det estetiska, till det som gjorde sig bra på bild, säger han.

Vill inte påverka medvetandet
Under åren som nykter alkoholist har han kommit till insikten att han lurade sig själv under alldeles för många år. I dag är det fullkomligt otänkbart att ens ta mediciner som på något sätt påverkar det egna medvetandet.

–  För några år sedan fick jag en stark allergimedicin, vilket var en hemsk upplevelse. Jag höll på att bli galen av att inte vara helt klar i huvudet.

Bli påmind av andras berättelser
I dag går han regelbundet på mötena med den självhjälpsgrupp som en gång hjälpte honom att bli nykter.

–  Efter så många nyktra år kommer jag inte känslomässigt ihåg hur jävligt det var. Jag behöver påminnas genom andras berättelser. Jag tror nämligen inte man får ett återfall, det är något man tar sig. Alkoholen är listig och stark, och jag vill inte hamna där igen. I skildringar på tv verkar det ofta som om man kan ta sig ett återfall och sedan komma tillbaka. Så är det inte. Den absoluta majoriteten av dem som tagit sig ett återfall under mina nitton nyktra år har aldrig kommit tillbaka.

–  Jag tror att återfallet blir värre ju längre man hållit sig nykter, så för min del skulle jag vara ute i dimman för gott om jag drack en enda droppe.

Peter Fredriksson

Mer från Accent