Det råder delade meningar bland straffrättsexperterna om huruvida Högsta domstolens berusningsdom upphöjer berusning till en ursäkt för brott eller inte. Hur domstolarna runt om i landet kommer att tolka det nya rättsläget återstår att se.
Som Accent tidigare skrivit tas regeln om straffansvar vid rus bort efter en dom i Högsta domstolen, HD, i september i år. Regeln, den så kallade Rusläran, innebar att en person kunde straffas för ett uppsåtligt brott trots att personen inte förstått vad den gjort på grund av påverkan av alkohol eller narkotika.
Det råder nu oenighet bland straffrättsexperterna om vilka konsekvenser HD-domen kommer att få.
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet, är en av dem som befarar att domen kommer att leda till att många personer som har begått olagliga handlingar kan skylla på fylla och på så sätt gå fria eller få kraftiga straffrabatter.
– Regeln sa att domstolen inte ska anse att berusning är någon ursäkt, och att regeln nu är borttagen får väldigt stor betydelse i en mängd situationer. Det här är ett mycket, mycket betydelsefullt steg, det är ingen tvekan om det, säger hon.
Som exempel tar hon en berusad man som har sex med en kvinna mot hennes vilja.
– Om han säger att han var så full så att han inte fattade att kvinnan inte ville ha sex så kan han inte ens åtalas nu eftersom det inte finns något oaktsamhetsbrott att ta till i det här fallet.
Madeleine Leijonhufvud tror inte att domarna i HD förstod hur stora konsekvenser det skulle få att de tog bort Rusläran.
– Om den här förändringen hade gjorts lagstiftningsvägen istället så hade man kunnat införa andra regler samtidigt, exempelvis brottet oaktsam våldtäkt, som finns i Norge.
I många situationer finns det dock redan ett oaktsamhetsbrott som motsvarar det uppsåtliga brottet. Exempelvis är vållande till kroppsskada det oaktsamhetsbrott som motsvarar misshandel. I de här situationerna kommer inte gärningsmannen att gå helt fri utan få en straffrabatt om han skyller på berusning, enligt Madeleine Leijonhufvud. Men även det är olyckligt, anser hon.
– Det är högst rimligt att man ska ansvara för vad man gör när man är full, det tycker nog de flesta. Och det finns nog inte minsta tvivel om att alla de som drabbas av berusade människors våld inte tycker att berusningen är någon ursäkt utan att de bör kunna ställas till svars fullt ut för vad det de har gjort, säger Madeleine Leijonhufvud.
Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, anser att brottsdrabbade människor inte alltid är de som är bäst skickade att bedöma vad som är rimligt eller inte.
– Man blir ju oerhört upprörd när något drabbar en själv eller ens nära och kära och just när man är i det tillståndet är man inte den som bör bestämma hur regelverket bör se ut, säger Petter Asp.
Han anser att det bara är rimligt att man får ta ansvar för vad man gör om man förstår vad man gör.
– Och oftast förstår man vad man gör trots att man är full. Men skulle domstolen komma fram till att personen inte alls förstod vad den gjorde så är det rimligt att man inte dömer för uppsåtsbrott, utan istället dömer för oaktsamhet eller friar i de fall där det inte finns något oaktsamhetsbrott.
Petter Asp och hans meningsfränder är alltså positiva till att Rusläran har tagits bort, medan Madeleine Leijonhufvud och hennes meningsfränder anser att det är mycket olyckligt.
– Dessutom gör vi olika bedömningar av hur stor betydelse HD-domen kommer att få i praktiken. Den här regeln har åberopats väldigt sällan, så det finns inte skäl att tro annat än att den praktiska betydelsen kommer att bli mycket liten, säger Petter Asp.
Han anser dock att det kan vara värt att fundera på att göra vissa handlingar som i dag inte är straffbelagda på oaktsamhetsnivå straffbara även på den nivån, exempelvis våldtäkt. Det är visserligen en bredare fråga men den har betydelse också vid russituationer när uppsåt inte kan visas.
– Men även om man inte inför nya oaktsamhetsbrott så kommer skillnaden mot tidigare att vara marginell. Det är så väldigt, väldigt få som har berörts av den här regeln. Den är tillämplig bara i extrema fall och nästan alltid kan man visa på uppsåt trots att gärningsmannen har varit berusad. Att regeln tagits bort kommer inte på något sätt att leda till att alla berusade går fria.
Ni straffrättsexperter tolkar det nya rättsläget väldigt olika – kommer domstolarna också att göra olika tolkningar?
– Jag hoppas inte det, och om domstolarna känner sig förvirrade så är det för att de har fått en felaktig bild av det här i media. I de allra flesta fall så kommer de att döma berusade personer för uppsåt och annars oaktsamhet. I vissa fall kommer personen att frias helt, men det kommer att vara ytterst sällan det beror på den här förändringen. Och i de fall det blir en sådan effekt så är det inget oacceptabelt utan något helt rimligt, säger Petter Asp.
Madeleine Leijonhufvud håller inte med.
– Exempelvis är ett fall på väg upp i HD nu med en man som har huggit sin flickvän i huvudet med ett samurajsvärd under stark berusning. Ska han dömas efter den nya regeln kan slutsatsen bli att han inte begått något uppsåtligt brott. Men det är också ett tillfälle för HD att mildra de långtgående konsekvenserna av den förra domen, säger hon.
Jenny Stadigs