Flera organisationer som hyr ut lokaler har antagit policys som säger att de inte vill hyra ut till antidemokrater. Men frågan är kontroversiell och det har varit oklart om organisationer har rättsligt stöd att neka vissa organisationer att hyra.
Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté, där även Våra gårdar ingår, har därför gett juristen Stellan Gärde i uppdrag att utforma ett rättsutlåtande.
De två frågor man ville ha svar på var:
• Har vi rätt att säga nej till antidemokrater?
• Har det offentliga rätt att tvinga idéburna organisationer att hyra ut till alla?
Stellan Gärdes rättsutlåtande presenterades under ett seminarium på Almedalen i torsdags. Mycket kokar ner till hur lokalerna finansieras.
– Det bästa är att inte ha några bidrag, som Folkets hus och parker, men om man behöver bidrag ska man se till att så mycket som möjligt av stödet är organisationsbidrag. Det är ett fritt bidrag som ska verka för föreningarnas oberoende, säger Stellan Gärde.
Sverige har en stark kultur av föreningsrätt och föreningars oberoende ska skyddas. Staten ska till och med verka för att föreningar ska kunna verka fritt och oberoende. Organisationsbidraget kan villkoras med att organisationen ska vara demokratisk men man kan inte tvingas till att samarbeta med någon.
– Alternativet är att man tar emot lokalstöd, där bidraget villkoras genom kommunens policy. Vissa kommuner kräver då att man hyr ut till alla för att få bidragsstöd, säger Stellan Gärde.
Enligt kommunallagen ska nämligen alla kommunens invånare behandlas lika. Men det är i slutändan upp till kommunen om man beviljar bidrag eller inte.
– I ett demokratiskt Sverige ska ingen tvingas samarbeta med rasister, men det kan ju ändå uppstå situationer där det är svårt att hävda, säger Stellan Gärde.
Vissa organisationer kan enligt Stellan Gärde vara så beroende av lokalbidraget att det i praktiken blir en fråga om deras existens. Då blir det svårt att hävda att föreningen verkligen är oberoende från kommunen, vilket bryter mot föreningsrätten.
– Min rekommendation är att rättsligt pröva detta, säger Stellan Gärde.
Ännu svårare att tacka nej till oönskade hyresgäster blir det om en förening utför ett förvaltningsuppdrag åt kommunen. Då gäller kommunens krav att behandla alla lika även för föreningen.
– Så då har man också sämre läge att hävda sin föreningsrätt, säger Stellan Gärde.
Statens kommuner och landstings chefsjurist Germund Persson säger att det är en kommunal angelägenhet att det finns föreningslokaler åt alla.
– Det är en viktig princip för lokalstödet, säger han.
Inför politikerveckan i Almedalen har många spaltmeter tillägnats Nordiska Motståndsrörelsens vara eller icke vara i Visby. Men även till vardags söker rasister och antidemokratiska rörelser efter utrymmen och plattformar för sin politik. För Våra gårdar blev detta extra aktuellt i våras när en högerextrem grupp hyrde en av organisationens lokaler i Lund under falsk flagg.
Inga-Lill Söderberg från Våra gårdars styrelse menar att organisationen har en lång historia att neka folk på grund av kravet på nykterhet.
– Vi har fått en del propåer från medlemmar som varit bekymrade för hur de ska agera. Vi rekommenderar att man inte hyr ut till rasister, men det är upp till medlemmarna i slutändan, säger hon.
Problemet för Våra gårdar är att mycket av deras pengar kommer från Boverket och är hårt villkorade. Vd Thomas Olli tror att man behöver tänka över detta både på kort och lång sikt.
– På kort sikt kan det här rättsutlåtandet visa våra föreningar hur man kan agera. I slutändan är det ju en lokal föreningsordförande som ska lämna över nycklarna till lokalen. På lång sikt behöver vi bli bättre på att flytta kommunernas stöd mot mindre lokalbidrag och därmed säkra oberoendet, säger han.
Fotnot: Utredningen i frågan går att läsa här.