New york

IOGT på högnivåmöte i FN

Det tredje högnivåmötet om icke-smittsamma sjukdomar och det första om tuberkulos har hållits i FN. IOGT-NTO-rörelsen och IOGT International var där för att bevaka att inte alkoholens roll glöms bort.

Pierre Andersson är på väg till flygplatsen i New York när Accent intervjuar honom. Han har representerat IOGT-NTO-rörelsen vid två högnivå-möten i FN om tuberkulos, respektive icke-smittsamma sjukdomar.

– I mötena deltog regeringschefer och ministrar. Från Sverige kom ingen på den nivån eftersom vi har en expeditionsministär, men Agneta Karlsson, statssekreterare på Socialdepartementet, och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson representerade Sverige. Mötet handlade om att komma samman och komma vidare, säger han.

Sedan 2011, då det första högnivåmötet om icke-smittsamma sjukdomar genomfördes, finns ett handlingsprogram där alkohol finns med som en av fyra riskfaktorer, och länderna gör vissa åtaganden.

– Där finns också en bilaga där de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska problemen redovisas. För alkohol handlar det om höga priser och skatter, och att begränsa den fysiska tillgängligheten genom att reglera antalet försäljningsställen, öppettider och åldersgränser. Samt om att förbjuda, eller kraftigt begränsa, marknadsföringen av alkohol. Skulle alla de åtgärderna införas globalt har WHO räknat ut att nästan tio miljoner liv skulle kunna räddas före 2025, säger Pierre Andersson.

Mötet antog en slutdeklaration.

– Där gjordes vissa skärpningar av den tidigare skrivningen. Alkohol finns med på ett bra sätt, men jag tycker att man kunde ha varit ännu tydligare med att förespråka exempelvis alkoholskatter. De har en förebyggande effekt samtidigt som de skapar resurser. Det är viktigt inte minst i låg- och medelinkomstländer.

För tuberkulos var det första gången ett högnivåmöte hölls i FN.

– Vad gäller TBC så ligger mycket av fokus på behandling och risken för läkemedelsresistens. Vi försökte påminna om alkoholens roll för spridning av sjukdomen, och även om att alkohol ofta leder till att man slarvar med sin medicinering.

Pierre Andersson. Foto: Nathalie C. Andersson

Pierre Andersson tycker att civilsamhället borde fått större utrymme på mötena och är kritisk till urvalet av talare.

– Jag är besviken över civilsamhällets möjlighet att få komma till tals. Av de fem talartider som reserverades för civilsamhället gick två till industrin, livsmedels- och läkemedelsindustrin. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Han är ändå nöjd med hur han och de andra representanterna, Josefin Bogelid, Kristina Sperkova och Maik Dünnbier, från Junis och IOGT-international nådde ut.

– För vår del har vi i alla möjliga sammanhang försökt påminna om alkoholens som riskfaktor för sjukdomar och vilka motåtgärder som fungerar. Och jag tycker att vi når fram och får möjlighet att prata mer än tidigare, säger han.

IOGT International var också medarrangör av ett sidoevenemang i anslutning till mötena; ett seminarium om alkoholens roll Alcohol, NCDs and Sustainable Development. Bland de övriga arrangörerna fanns såväl nationer, till exempel Sverige, som organisationer. Intresset var stort, 400 anmälda deltagare, vilket gjorde seminariet till ett av de största sidoevenemangen till mötet.

– De flesta hade 60–70 deltagare. Jag tror att det är ett tecken på att frågan har börjat få genomslag. Bland talarna fanns Sri Lankas president. Det har vi vår samarbetspart Adic på Sri Lanka att tacka för. Tre talare tog upp vikten av att vi får en global alkoholkonvention och att en sådan krävs för en hållbar utveckling.

Enligt Pierre Andersson nämnde flera deltagare att det är tufft att stå emot industrins påverkan.

– Det visar tydligt att industrin inte ska vara med och förhandla om folkhälsopolitik, säger han.

Mer från Accent