För Sarah Wamala, ny generaldirektör på Statens Folkhälsoinstitut, är alkohol och tobak högt prioriterade frågor. Men de måste ses i ett helhetsperspek- tiv. Arbetslöshet, hemlöshet och utanförskap är bidragande orsaker till drogberoende och ohälsa, anser hon. Alkoholen är bara ett symptom.
Text: Maria Zaitzewsky | Foto: Tina Stafrén och FHI
Sarah Wamala, generaldirektör på FHI, borde vara stressad. Hon har just anlänt med flyg från Östersund till Stockholm, har suttit i ett telefonmöte på Arlanda Express, ska strax intervjuas och ska därefter till ett nytt möte, som enligt hennes pressekreterare kommer att hålla på långt in på kvällen.
Men hon verkar inte det minsta stressad. Tvärtom utstrålar hon ett värdigt lugn och rör sig utan brådska i hotellfoajén där vi träffas. De många små flätorna slår mot ryggen när hon sjunker ner i en soffa.
– Jag reser minst en gång i veckan, säger hon, tyvärr är det svårt att få folk att komma upp till Östersund för möten. Det blir jag som flyttar på mig i stället. Men det går bra. Ofta reser jag bara över dagen.
Annars trivs Sarah Wamala bra i Östersund. Hon fascineras av den vidsträckta naturen, skogarna och möjligheten till utomhus- aktiviteter. I vintras provade hon för första gången på långfärds- skidor.
Hon skrattar åt minnet.
– Jag ramlade några gånger. Men det var roligt! Jag gillar att vara ute i naturen med min familj, det ger en fantastisk frihets- känsla. Nu under hösten har vi varit mycket i skogen och plockat bär.
Familjen består av sambon Per och döttrarna Nellie och Erina. Den lilla fritid Sarah Wamala har spenderar hon tillsammans med dem. Tid för träning och andra aktiviteter har hon knappast, utan vardagsmotionen består mest av promenaderna till och från jobbet, en kvart i vardera riktning. Som generaldirektör för Folkhälsoinstitutet är det givetvis viktigt att hon föregår med gott exempel och försöker leva som hon lär – hälsosamt. Men allt handlar inte om motion, menar hon.
– Att försöka se positivt på tillvaron och tänka positiva tankar är välgörande för själen och gör att man mår bättre. Jag försöker tänka positivt, även om det inte alltid är så lätt. Ibland blir jag gnällig och otålig, som när saker tar för lång tid, säger Sarah Wamala med ett leende och tillägger att sunda kostvanor också är viktigt för en god hälsa.
Själv gillar hon grönsaker, frukt och oprocessad mat som fullkornsris och fullkornspasta, gärna hemlagat. Men hon medger att det mest är sambon som står för matlagningen hemma.
Vad är folkhälsa för dig?
– Folkhälsa är allt vi har omkring oss. Det var det som ursprungligen väckte mitt intresse för just dessa frågor. Folkhälsan finns i naturen, i sportaktiviteter, i maten, i våra relationer, i jobbet. I Sverige har vi kommit väldigt långt med folkhälsan, vi lever i ett samhälle som ger individen stora möjligheter att vara frisk i kropp och själ. Det är lätt att glömma bort. Men det innebär ju inte att det inte kan bli bättre. För mig är folkhälsa främst tre saker. Kropp, själ och tillgänglighet. Med tillgänglighet menar jag att människor ska ha tillgång till motionsmöjligheter, ett arbete, en utbildning, information eller stöd när det behövs. Samhället ska vara tillgängligt för individen, så att individen själv kan ta ansvar för sin kropp och sin själ. Samhällets ansvar ligger däremot i att bereda människor möjligheter att välja ”rätt” för att må bra. Om exempelvis grönsaker blev billigare skulle kanske fler välja det före skräpmat. Plånboken styr våra val i hög grad.
Hur viktig är alkoholfrågan när det gäller folkhälsan?
– Folkhälsoinstitutet har fått ett utökat uppdrag från regering- en att förebygga alkohol- och tobaksberoende och i nuläget arbetar nästan halva personalstyrkan med just de här frågorna. Så visst är det högprioriterat. Att alkoholkonsumtionen hålls nere är självklart viktigt för folkhälsan, men jag anser inte att man kan fokusera enbart på alkoholen och säga att om den försvinner, så försvinner alla problem. Mitt synsätt är brett. Alkoholberoende är ofta bara ett symptom på en större problematik som kan handla om arbetslöshet, utanförskap, utbildningsnivå, klasstillhörighet, ensamhet, hemlöshet. Jag skulle önska att kommunerna och länsstyrelsen tog ett vidare grepp om alkoholproblemen och frågar sig; varför har den här personen ett beroende? Hur kan vi arbeta med detta på ett djupare plan? Alkoholberoende drabbar ju inte bara individen utan många personer runt omkring. Annars tycker jag att vi på FHI har en bra och genomarbetad nationell politisk plan. Vi vill behålla Systembolaget, vi arbetar preventivt gentemot unga, polisen gör bra insatser. Jag anser att strukturen som redan finns är bra. Men nu måste vi intensifiera arbetet.
Kan alkoholen gå samma väg som tobaken och mer eller mindre försvinna från gator och krogar?
– Alkohol och tobak går inte riktigt att jämföra. Dels finns en del studier som visar att alkohol kan ha positiva effekter för kroppen. Dels anses alkohol vara en del av en mattradition. Så jag tror att det är svårt. Men samtidigt ser vi en attitydförändring. På sikt tror jag att människor kommer att inse att alkohol skadar och att det kommer att konsumeras mindre än i dag. Där gör vi en viktig insats genom att sprida information och kunskap om alkohol, exempelvis om graviditet och alkohol till barnmorskor och skö- terskor. Vi gör inga egna kampanjer, men via andra aktörer når vi ut med vårt budskap.
Som person beskriver sig Sarah Wamala som målinriktad, envis och positiv. Som chef vill hon vara rak och tydlig. Hon tycker om att se människor utvecklas. Själv vill hon också utvecklas och tycker att hon gör det varje dag.
– När jag träffar nya människor lyssnar jag gärna på vad de har att säga. Jag har lärt mig mycket på det sättet, säger Sarah Wamala, som har haft lyhördheten och lyssnandet som ett ledmotiv genom livet.
Som tjugoåring kom hon ensam till Sverige, efter att ha flytt från sitt hemland Uganda. Med sig i bagaget hade hon en universitetsexamen i nationalekonomi. Hon visste inte vad hon skulle förvänta sig av det nya landet, men insåg snabbt att hon inte kunde ta något för givet.
– Jag har alltid varit en ganska ödmjuk person. Men när jag kom till Sverige fick jag verkligen lära mig ödmjukhet. Jag var en välutbildad kvinna från mitt hemland och den första i min familj med en universitetsexamen, men här fick jag jobba på posten. Jag blev retad av mina arbetskamrater och det gav mig en enorm kamp- vilja, att visa att jag kunde ta mig vidare, berättar Sarah Wamala, som satte sig på skolbänken och så småningom blev docent i samhällsmedicin och medicine doktor i medicin/folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.
Allra första intrycket av Sverige var – förstås – att det var kallt.
– Det var september, men för mig var det jättekallt. Och på vägen från flygplatsen slogs jag av hur mycket träd det var och hur mycket stenar. När jag senare gick ut i skogen häpnade jag över alla pinnar på marken. Jag tänkte att det här skulle kvinnorna i Afrika ha tillgång till! Där får man leta länge efter pinnar och kvistar, för att kunna göra upp eld vid matlagning.
För varje dag som går känner hon sig mer och mer svensk – även om Afrika har en speciell plats i hennes hjärta. Med tiden har hon anpassat sig och vant sig vid svenska seder och bruk. Hon älskar att man tar av sig skorna inomhus ”så hygieniskt och bra!” och har numera inga problem med att tacka ja till en kopp kaffe som bjuds.
– Men i början begrep jag inte varför alla hela tiden frågade om jag ville ha kaffe. Nej, jag vill inte ha kaffe, svarade jag. Först senare begrep jag att det var artigt att tacka ja, att kaffet var en symbol för gästfrihet.
Det finns många dolda koder i alla samhällen och det tar tid att lära sig dem, säger Sarah Wamala, som gillar mycket hos svenskarna. Som företagens transparens och raka ledarskap samt ärligheten hos människor. Mindre bra tycker hon om blygheten.
– Jag kan sakna det spontana samtalet mellan människor. Här måste man lära känna någon innan man kan umgås och prata fritt, funderar hon.
Sarah Wamala litar på att jag har koll på tiden, som snart är ute. Strax ska hon rusa iväg till nästa möte. Men hennes lugn består. Blicken är fast och outgrundlig. När samtalet mot slutet glider in på kulturkrockar och vad som gör henne lycklig (”att se andra lyckliga”) blir leendena fler och skratten frekventa. Bakom Sarah Wamalas återhållsamma yta anas en gnutta – sprallighet.
***
Fakta Sarah Wamalah
Ålder: 42
Familj: Sambon Per och döttrarna Nellie, 6 och Erina, 13
Bor: I lägenhet i Östersund
Gör: Generaldirektör för FHI
Bakgrund: Universitetsexamen i nationalekonomi vid Makere university, docent i samhällsmedicin och medicine doktor i medicin/folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm. Har tidigare arbetat sju år som forskningsledare på FHI.