Narkotika

Han vill göra partydroger säkrare

Nu lanseras Club Health Sweden, ett projekt som ska testa partydroger åt användarna. Kritiken har inte låtit vänta på sig.

Det vi kallar rekreationsbrukare av narkotika på musikklubbar och festivaler till exempel. Den gruppen jobbar vi i stort sett inte alls mot i Sverige. Men det finns väldigt bra initiativ och informationskampanjer ute i Europa, säger initiativtagaren till Club Health Sweden, Nicklas Kartengren.

En typ av sådana initiativ som Nicklas Kartengren nu fört till Sverige är så kallad ”drug checking”. I andra länder förekommer att det går att testa vad de droger man köpt faktiskt innehåller på plats under en festival eller klubb. Än så länge är det inte möjligt att genomföra i Sverige. Men Club Health Sweden är ett steg på vägen.

– Studier har visat att många som får reda på att deras droger inte innehöll det som de hade trott väljer att inte använda drogerna, säger Nicklas Kartengren.

Kommunikationen sker via krypterade appar för att användaren ska känna sig trygg.

– Sen skickas ett prov av substansen till ett labb i Spanien. Man får en analys av vad provet innehåller och vi ger användaren feedback.

Analysen och postgången tar några dagar. Målgruppen är personer som använder sina droger vid specifika tillfällen, inte till vardags.

Det är redan idag möjligt för den som vill att skicka iväg sina droger för test utomlands. Det Nicklas Kartengren vill erbjuda är just återkopplingen där användaren får veta substansens dos och renhet.

– Ska man se detta som en skademinskande insats så måste det också ske ett slags möte. Det optimala vore att ha ett fysiskt labb i Sverige där man kunde komma in och lämna sina prover, men där är vi inte än, säger han.

Det främsta syftet med drug checking är att individen ska veta vad som finns i drogen. Men informationen kan också användas för att bygga kunskap om vad partydrogerna som cirkulerar på svarta marknaden faktiskt innehåller. Kunskap som kan leda till att man kan gå ut med allmänna varningar om extra farliga substanser upptäcks i ett särskilt område.

– Chatten är lite begränsad, men tanken är att man ska få tillräckligt mycket dialog för att det ska finnas ett förtroende så att man därmed kan slussa någon som behöver hjälp vidare.

Tanken är också att Club Health Sweden ska betala för drogtestet. Ett startkapital har samlats in via crowd funding. Än så länge är det ett pilotprojekt som planeras löpa året ut. Nicklas Kartengren hoppas att han genom att lyfta frågan ska kunna säkra mer långsiktig finansiering.

– Ska det här bli bra krävs det att någon större aktör som ett sjukhus, universitet eller organisation driver detta. Men vi testar och går före för att se om intresset finns.

Gregor Burkhart, är ansvarig för drogprevention på EU:s narkotikaorgan European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addition, EMCDDA. Han efterlyser fler studier om drug checking.
– Drug checking har funnits i tjugo år i Österrike och vi har alltid undrat varför man inte undersökt effekten ordentligt. Nu fick vi nyligen en studie som tyder på att det åtminstone inte verkar ha någon negativ effekt genom att skicka signaler om att narkotika skulle vara ofarligt till personer omkring de som använder sig av drug checking., säger han.

– Men vi vet fortfarande inte vad folk gör med resultatet av sina drogprover.

Drug checking har länge funnits i Österrike och Spanien. Ett av de nyare projekten i Europa är The Loop i Storbritannien.

– De har gjort en del studier, men det är svårt att uttolka resultaten. Vad man kan säga är att det verkar som att personer som inte fått exakt det de förväntat sig i sina droger fortfarande tar drogerna – förutsatt att det är en liknande substans. De kastar främst bort det om det är en helt annan substans, säger Gregor Burkhart och fortsätter:

– Men det är mindre än en tiondel bland droganvändare som nyttjar den här typen av tjänster. Det här är inte användare som köper sina droger på plats utan som är mer planerade än så. Så det är något som främst når ut till de som redan har en god kunskap. Det blir en slags medelklassprevention. En person som har mer av ett riskbeteende kommer inte att hjälpas av den här typen av projekt.

Att handskas med narkotika är olagligt, och det har skapat en del problem för liknande projekt i andra länder. De har hittat vägar runt lagstiftningen. Nicklas Kartengren berättar:

– En teknik som används är att den som vill testa sin drog lägger sin substans på en maskin så att labbpersonalen inte rör vid drogen och därför inte heller begår något brott.
Att jobba med narkotikatester på plats ute på festivaler tror Nicklas Kartengren är ett naturligare steg i processen än att det ska etableras fasta labb i Sverige.
– Folk skulle inte våga gå och använda den tjänsten och vara oroliga för att få span på sig tror jag, säger han.

Club Health Sweden kommer att vara tillgänglig i hela Sverige, men Nicklas Kartengren själv är placerad i Göteborg, en stad med ett rikt nöjesliv där narkotika är lättillgängligt och ofta förekommer. En undersökning som Tillståndsenheten i Göteborg publicerade förra hösten visade att 98 procent av de kroganställda inte vill ha narkotikapåverkade personer på sin arbetsplats.

– De som jobbar på krogen bedömer att det är fler som använder narkotika idag än tidigare, säger Jenny Havner, kommunikatör på RUS, den del av Tillståndsenheten som arbetar förebyggande.

Tillståndsenhetens egen kampanj, Dansa utan droger, har gått ut på att tillsammans med krögarna på Avenyn stärka de som inte använder narkotika på krogen.
– Att de deltagande krogarna la upp kampanjen i sina egna flöden och hade affischer i sina lokaler var centralt för att sätta fokus på den här frågan. Många besökare tror att alla andra på krogen tar narkotika, säger Jenny Havner.

Jessica Vikberg, ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS, ser inte mycket positivt i projektet Club Health.
– Jag vet att man haft det i många år i utlandet. Men vill man hjälpa någon ung så ska man ju inte hjälpa dem med renheten på till exempel drogen MDMA. För ren MDMA skadar ju hjärnan genom att påverka dopaminsystemet. Jag hade försökt förebygga detta på ett helt annat sätt.

Hur hade du gjort för att nå ut till den här gruppen av så kallade ”festknarkare”?

– Det beror ju på om man vill nå ut till festknarkande 30-åriga småbarnspappor eller till 18-åriga gymnasieelever. Unga bör man ju kunna nå med relevant information genom föräldrar eller skola. När det gäller de äldre så behöver man nog finnas på plats där de är för att försöka förebygga och få folk att söka hjälp, antingen där de festar eller på sociala medier.

Hon undrar också över hur det ska gå att genomföra projektet rent praktiskt.
–Jag har svårt att se hur det ska gå att genomförande med vår lagstiftning. Den som skickar narkotika på det här sättet riskerar ju att åka fast för smuggling ut ur Sverige och in i Spanien, säger Jessica Vikberg, som till vardags är tullare.

– Jag är helt för att man går ut med varningar när det är farliga grejer i omlopp, men det här är jag emot. Jag undrar hur man ställer sig till det här inom nykterhetsrörelsen?

Nicklas Kartengrens engagemang i frågan har väckt en del uppmärksamhet på grund av hans bakgrund. Han har ett mångårigt engagemang på olika nivåer inom IOGT–NTO bakom sig och är fortfarande nykterist, även om han på sista tiden inte funnit särskilt mycket tid för engagemang i rörelsen. Många som känner honom har uttryckt förvåning och även besvikelse.

Dina kritiker menar att du uppmanar folk att ta droger genom att ge ett slags godkännande med de här testerna. Hur svarar du på den kritiken?

– Det är en rimlig kritik att det vi gör inte bara hindrar folk från att börja eller uppmanar dem att sluta med droger. Men det finns också initiativ som gör att de som valt att använda droger ska göra det med mindre risk. Sen behöver vi andra insatser också för att se till att unga inte börjar med narkotika. De som har ett problematiskt bruk måste ha lätt att få hjälp, vård och behandling. Detta är en insats för de som vi inte når med andra insatser, säger han.

Mer från Accent