Ett 20-tal personer har samlats i Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare, RFHL:s, källarlokal på Vegagatan i Göteborg. Framför en projicerad powerpoint står läkaren Niels Videndal Olsen och pratar om cannabis som ett alternativ till opiater för smärtlindring. Han jobbar för en privat mottagning i Malmö och menar att svenska läkare borde vara mer villiga att skriva ut medicinska cannabispreparat till sina patienter.
– Det här är ett paradigmskifte, säger han.
Han pekar på Sveriges höga dödstal när det kommer till opioidrelaterade överdoser och USA:s opioidkris som anledningar att avhålla sig från opioider i behandling av patienter med långvarig smärta. Och åhörarna verkar vara med honom, några berättar om biverkningarna av att använda opioider medan andra säger att de ”inte vill ha piller”.
Från 2012, när cannabisextraktet sativex introducerades på den svenska marknaden, fram till 2014, var det strax under hundra patienter som årligen hämtade ut medicinen på apoteket. Sedan dess har förskrivningen ökat. 2015 hämtade 112 patienter ut sativex, 2016 var de 168 och 2017 fick 337 personer sativex på recept.
Niels Videndal Olsen lutar sig mot en amerikansk sammanställning av forskning som säger att det finns tydliga bevis för cannabis som läkemedel mot kronisk smärta. Men detta är ett område där det långtifrån råder konsensus bland forskare. Metastudier pekar ut att det empiriska underlaget är tunt när det gäller cannabis som långvarig smärtlindring.
Niels Videndal Olsen hänvisar också till siffror som tyder på sjunkande dödsfall till följd av opioidöverdoser när medicinsk cannabis blir mer lättillgänglig. Men i en artikel i Journal of the American Medical Association, JAMA, avfärdar två forskare att något samband skulle gå att belägga med den data som finns till hands och att sambandet inte behöver vara kausalt. Det finns många andra faktorer som kan spela in; tillgängligheten av motgiftet naloxon, hur opiater skrivs ut, samt hur opoidberoende bemöts och behandlas.
Vi har inte de kliniska studier som vi skulle behöva.
I Danmark är det möjligt att skriva ut medicinsk cannabis till patienter sedan början av 2018. Det är ett försök som ska löpa över fyra år, men även om intresset för medicinsk cannabis har varit stort så är det långt ifrån alla danska läkare som är med. Tue Flindt Müller är ordförande i den danska Läkareföreningens läkemedelskommitté och tycker inte att evidensen för cannabis som smärtlindring håller.
– Den internationella forskning som genomförts kan inte visa på positiva resultat, samtidigt som man inte heller kan avfärda att det finns områden där cannabis kan ha effekt. Det finns positiva patienthistorier, men också negativa. Vi har helt enkelt inte de kliniska studier som vi skulle behöva, säger han.
Läkarföreningen var skeptisk mot försöket med medicinsk cannabis när det infördes, och de står fast vid sin skepsis.
– Försöket är inte organiserat på ett sådant sätt att vi kan få fram någon evidensbaserad kunskap om cannabis som medicin, säger Tue Flindt Müller.
Han ser risker med att svenska patienter söker sig till Danmark för att få cannabis utskrivet. Att man söker sig till nischade cannabiskliniker ökar risken för att man missar behandlingar som skulle kunna vara mer effektiva, säger han.
– Det stora fokuset på medicinsk cannabis har inneburit en ökad efterfrågan på cannabis från patienternas sida. Och kanske tror vissa att cannabis kan hjälpa mot lite allt möjligt, men det är inget som vi kan säkert veta och försöket ger oss heller ingen ny kunskap, säger Tue Flindt Müller.
Det finns inget som hindrar svenska läkare från att skriva ut sativex till sina patienter. Men även om förskrivningen av sativex ökat så uttrycker ett flertal av åhörarna som samlats i källarlokalen ett missnöje med att deras läkare vägrat skriva ut cannabisextraktet till dem.
Sativex är utvecklat för att hjälpa patienter med multipel skleros med deras spasticitet. Men det finns inget som hindrar en läkare från att skriva ut medicinen ”off label” och låta patienten använda den mot andra krämpor.
– 90 procent av all medicinsk cannabis som skrivs ut i världen skrivs ut mot smärta, snarare än vad den är licenserad för, säger Niels Videndal Olsen.
Men sativex omfattas inte av högkostnadsskyddet och är inte en billig medicin. För att få annan medicinsk cannabis som täcks av högkostnadsskydd behöver patienten göra en licensansökan för medicinska cannabispreparat som marinol, bediol eller epidolex.
Om du kommer till mottagningen på måndag så skulle du kunna ha sativex samma dag.
Och även när det gäller godkända licensansökningar har de ökat under de senaste åren. Antalet godkända licensansökningar för bediol har nästan fördubblades från 2017 till 2018, då 27 ansökningar beviljades. Godkända licensansökningar för marinol har ökat från cirka fem om året 2013–2015 till 19 ansökningar 2017 och 16 ansökningar 2018.*
Det enda som krävs är att hitta en läkare som tror på medicinen. Flera av de församlade i RFHL:s källare har tidigare haft Risto Sutinen som läkare och fått sativex genom honom. Nu är han inte längre kvar i Sverige, men Niels Videndal Olsen verkar redo att ta hans plats.
– Om du kommer till mottagningen på måndag så skulle du kunna ha sativex samma dag, säger han till en man som beskriver sina krämpor.
Peter Moilanen är chef för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhets, NBV, nya narkotikapolitiska center. Han poängterar att växtdelar av cannabis inte är ett godkänt läkemedel. Debatten handlar enligt honom om politik snarare än medicinsk kunskap.
– Idag finns en enorm legal cannabisindustri och det går inte att bortse från att det finns kommersiella intressen för en liberalare politik kring cannabis. För oss som representerar ett restriktivt förhållningssätt gäller det att vi ställer oss upp och gör politik av det här, säger han.
Flera länder och amerikanska delstater har gått i en cannabisliberal riktning under de senaste åren. Men Peter Moilanen tror inte att Sverige nödvändigtvis måste gå samma väg.
– Det är viktigt att vi följer med i vad som händer i andra länder, men också att vi sätter det i ett sammanhang och förklarar varför en restriktiv narkotikapolitik är så viktig. Skadorna som cannabis för med sig behöver ständigt påminnas om, och det finns ingen majoritet i Sverige som vill ha mer narkotikaskador, säger Peter Moilanen.
*Det ska dock noteras att antalet godkända ansökningar inte är det samma som antalet patienter. Den första ansökningen godkänns för att ge en tre månaders prövoperiod. Om behandlingen fungerar så beviljas nya ansökningar med ett års mellanrum. Antalet patienter är alltså troligen något lägre än antalet ansökningar.