Statistiken talar sitt tydliga språk. Risken att både råka ut för och begå brott är större om man är alkoholpåverkad. Följaktligen ökar även risken att bli vittne till brott. Det bekräftas också av enkätstudier som Angelica Hagsand, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, och hennes kollegor gjort bland svenska poliser.
– Studierna visar att det är väldigt vanligt att poliser får förhöra personer som är påverkade av alkohol eller andra droger. I den ena studien svarade 83 procent av poliserna att det var vanligt att ha kontakt med alkoholpåverkade vittnen. I den andra fick vi liknande siffror fast för misstänkta, där 87 procent av poliserna uppgav att det var vanligt att de misstänkta var alkoholpåverkade.
Tidigare har hon forskat främst på alkoholpåverkade vittnen. Nu har hon gått vidare med att titta på hur alkohol påverkar hur misstänkta svarar i förhör samt hur interaktionen mellan polis och de misstänkta påverkas.
– Det finns ganska mycket forskat på vittnen, men hur alkohol påverkar misstänkta är ett helt nytt forskningsområde så det är svårt att dra några tydliga slutsatser eftersom vi inte funnit någon signifikant skillnad. Men det finns en liten trend att påverkade personer, oftare än nyktra, säger något som kan tolkas som att de är skyldiga, även om de inte är det.
Vad det skulle kunna bero på är förstås inte lätt att veta.
– Man kanske inte tänker lika mycket på vad man säger eller gör. Alkohol har ju den effekten att den som dricker blir sämre på att tänka på de långsiktiga effekterna av sitt agerande.
Inte bara de misstänktas beteende påverkas. Vid en genomgång av 97 svenska polisförhör såg Angelica Hagsand och hennes kollegor att förhörsledare använder mer konfrontativa tekniker när de möter personer som är akut alkoholpåverkade, jämfört med nyktra.
– Det verkar väcka något hos poliserna när de möter berusade misstänkta. Men man får ju också tänka sig kontexten: det är ofta sena nätter och misstänkta som kanske har svårt att kommunicera eller hålla sig upprätt. Känslorna styr och det blir lättare konflikter.
För att testa om personer var mer benägna att erkänna sådant de inte gjort om de var påverkade av alkohol gjordes ett experiment där försökspersoner fick uppgifter att lösa. Några fick alkohol och andra juice att dricka före experimentet. Alla instruerades att inte fuska genom att samarbeta med varandra.
– Vissa fuskade och andra gjorde det inte, men det vi ville undersöka var om de som var alkoholpåverkade gjorde fler falska erkännanden än de andra. Vi fick inga signifikanta skillnader. Det var bara tre som erkände trots att de var oskyldiga, men alla tre var påverkade. För att få signifikanta resultat behöver vi därför göra större studier.
I en annan studie gick forskarna igenom protokoll från förhör. De upptäckte då att personer med beroendeproblematik erkänner oftare brott än andra.
– Om det är sanna eller falska erkännanden vet vi inte, men när vi gått igenom förhörsprotokoll ser vi att personer med tecken på substansbrukssyndrom är mer villiga att samarbeta med polisen och mer benägna att erkänna.
Skälen till det kan vara flera.
– Man skulle kunna tänka sig att deras kognitiva förmåga är påverkad och att de inte tänker på de långsiktiga konsekvenserna. Men det kan ju också vara så att de inte bryr sig.
Eller så vill de vara till lags. Poliser som Angelica Hagsand och hennes kollegor har talat med säger att många av dem som har ett beroende ser polisen som hjälp och sista utväg.
– De kan vilja säga det de tror att poliserna vill höra. Att bli häktad kan också innebära att de får sova inomhus, får mat och vatten.
Angelica Hagsand skrev sin doktorsavhandling 2014 om alkoholpåverkade ögonvittnen. Den forskningen visade att låg till måttlig alkoholpåverkan (under en promille), inte verkar försämra vittnens minnen av ett brott.
– Det gäller dem som har mindre än en promille i blodet. Då är det bättre att ta förhöret direkt. Har de högre promillehalt är förmågan att minnas sämre. De berättar också färre detaljer och kan säga sådant som är felaktigt. Det har vi kunnat testa i fältexperiment på barer i USA, så det finns vetenskapliga bevis för det.
Men blir det bättre om man väntar med förhöret tills vittnet nyktrat till?
– Ja. Visserligen måste man balansera det mot tidsaspekten. Man kommer ihåg sämre om det går en tid, men risken minskar att de säger sådant som inte stämmer.
Angelica Hagsand påpekar att mer forskning behövs innan det går att med säkerhet säga hur lämpligt det är att förhöra misstänkta medan de är påverkade.
– Men man ska vara försiktig med att dra förhastade slutsatser av förhör med berusade personer, säger hon.