Färre svenska ungdomar dricker och knarkar

Svenska 16-åringar röker mindre tobak och cannabis än sina jämnåriga kamrater i övriga Europa. De dricker mer sällan alkohol, men när de gör det så dricker de mer, visar den stora Espad-studien som omfattar 105 000 skolelever i 35 länder.

Rapporten som presenterades i torsdags noterar att intensivkonsumtion ökar och pojkar och flickors alkoholvanor alltmer börjar liknar varandra i Europa.

Men även om svenska unga dricker större mängder än i flera andra länder, så är det färre som dricker. Sedan 1999 har gruppen minskat från 83 till 71 procent. Sverige kniper därmed tredjeplatsen på listan med flest antal 16-åriga nykterister efter Island (där 56 procent hade druckit senaste året), Norge och Armenien (66 procent).
I Danmark, Tjeckien och Österrike hade fler än nio av tio druckit.

– Det är ett tydligt tecken på att en restriktiv alkoholpolitik fungerar. De länder som har en restriktiv lagstiftning kring alkohol har också minst problem med ungdomsdrickande, säger Robert Damberg ordförande i Ungdomens Nykterhetsförbund, i en kommentar.
Han tillägger att det ändå är ett misslyckande av vuxenvärlden att 71 procent av svenska 16-åringar ändå har tillgång och dricker alkohol.

Vad gäller illegala droger, främst cannabis, så har en tidigare uppåtgående trend brutits och till och med minskat något. Mätåret 2007 hade var femte ung europé prövat cannabis. Unga i Östeuropa använder droger alltmer som sina jämnåriga i Västeuropa, men det finns ändå skillnader mellan länderna.

Hela 45 procent i Tjeckien, 32 procent i Slovakien, 29 procent i Storbritannien, 28 procent i Holland och 25 procent i Danmark hade provat marijuana/hasch mätåret 2007, medan bara 7 procent i Sverige och 3 procent i Armenien.

Vad gäller andra illegala droger så hade bara tre procent provat i Europasnittet, (två procent i Sverige) medan på Isle of Man hade hela sju procent av de unga prövat ecstasy och tio procent amfetamin.

Drogvanestudien är världens största och omfattar 105 000 skolelever som fyllde 16 år 2007 när enkäterna besvarades. Studien som är den fjärde i ordning sedan 1995 har koordinerats och sammanställts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

– Vår förhoppning är att studien leder till analyser och förebyggande åtgärder. Det är inget land som vill ligga högt upp på tio-i-topp-listorna i sådana här sammanhang, säger till Drugnews Björn Hibell, direktör på CAN, som tillsammans med Ulf Guttormsson sammanställt rapporten.

Han berättar att första Espad-rapporten 1995 bidrog till att Danmark så småningom beslutade införda åldersgräns för att köpa alkohol.

På ett seminarie om studien sade Ragnwi Marcelind (KD), statsekreterare på socialdepartementet, att även om svenska siffrorna överlag är glädjande, så får man inte slå sig till ro utan måste fortsätta med förebyggande insatser.

Drugnews/SL


Mer från Accent