Budkavel, vad är det? Jo, det är ett budskap om IOGT-NTO:s roll som räddare i världen och vad man står för, nedpräntat på ett tjockt pappersark. Pappret är ihoprullat och har ett band runt sig. Det fungerar som en slags stafettpinne som vidarebefordras från en förening till en annan. Syftet är att bygga broar mellan distrikt och föreningar och skapa en anledning att träffas och samtala.
I Göteborgs, Skaraborgs och Älvsborgs distrikt har man sedan några månader haft en budkavel som vandrat mellan föreningarna, över distriktsgränserna. Den här budkaveln hittades av distriktsordföranden i Älvsborg, Alva Strandberg, på Tradera. Den är från mitten av 1940-talet och undertecknad av storlogen i Stockholm. Alva köpte den och lät trycka ett nytt exemplar som får fungera som budkavel. Originalet är bevarat. Skulle budkaveln försvinna eller gå sönder går det enkelt att trycka en ny.
Från en förening i Älvsborg gick budkaveln till Lerumföreningen. Och från Lerumföreningen till Biskopsgården i Göteborgs distrikt. Med budkaveln kommer också ett album, där föreningarna kan skriva något om de önskar. Den eller de som kommer med budkaveln kan även bidra med ett litet program, ett uppträdande eller kanske allsång. Tanken är att skapa en liten ”happening” kring budkavelns ankomst. Den förening som har budkaveln ansvarar att så snart som möjligt vidarebefordra den till nästa förening. Nu rullar budkavlandet på i sin egen takt. Men starten var trög.
– Vi ville göra en tidtabell för hur kaveln ska förflytta sig. Men det fungerade inte. Så nu får varje förening bestämma själv hur man vill göra. Vi skickar listor över kontaktpersoner i distriktens föreningar och så får man själv kontakta den förening man vill hälsa på hos, säger Alva Strandberg, som tycker att idén med en budkavel är spännande. Inte minst för att den minner om svunna tider då detta var ett sätt för IOGT att nå fram med sitt budskap till föreningar land och rike runt.
Maria Zaitzewsky Rundgren