Läs också: Fem frågor och svar om alkoholpolitik
Alkohol är den i särklass vanligaste drogen i Sverige. Omkring 90 procent av den vuxna befolkningen dricker. Det är välkänt att detta för med sig både skador på individer och stora kostnader för samhället. I syfte att begränsa skadornas omfattning används olika alkoholpolitiska åtgärder, mer eller mindre effektiva.
I Sverige har vi höga skatter på alkohol, monopol på detaljhandeln med alla drycker starkare än folköl, åldersgränser, begränsade öppettider, reklamrestriktioner och kontrollerad alkoholservering på restauranger, barer och pubar. Dessutom satsas en del pengar på kampanjer och informationsmaterial.
Men vad är det då som fungerar? Accent har frågat en av världens främsta experter, Thomas Babor, professor vid avdelningen för samhällsmedicin och hälsovård på UConn Health Center i Connecticut, USA.
– Gemensamt för de som fungerar är att de på något vis kontrollerar tillgängligheten och minskar tendensen att alkohol blir en självklar del av människors vardag.
Tillgängligheten, menar Thomas Babor, kan delas i tre delar: fysisk, ekonomisk och social.
Den fysiska tillgängligheten kan begränsas genom öppettider, antal försäljningsställen och åldersgränser. Den ekonomiska begränsas av höga skatter och minimipriser. Den sociala tillgängligheten kan man till viss del kontrollera genom att motverka de budskap som säger att det är kul att vara full och betonar alkoholens fördelar. Reklamrestriktioner är ett sätt att motverka sådana budskap.
Sedan finns det andra åtgärder som var för sig inte har någon större effekt, men som kan ha betydelse om de kombineras med andra. Dit hör sådant som kontroll av förares nykterhet, kontroll av att serveringspersonalen på krogar och barer följer de serveringsregler som gäller, liksom åtgärder som syftar till att förändra attityder.
– Ju fler åtgärder man sätter in samtidigt, desto större blir effekten.
Är det viktigast att minska tillgången eller minska efterfrågan?
– Man måste jobba med både och. Tillgångsbegränsande åtgärder kan sättas in snabbt och ge omedelbara effekter, men om inte attityderna ändras kommer folk snart att hitta alternativa vägar att skaffa alkohol.
Att ändra attityder är inte så lätt, men man kan tänka omvänt, menar Babor: Hur får unga en bild av alkohol som något positivt och berusning som något eftertraktat? Delvis handlar det om massiv marknadsföring där sociala medier används alltmer av de multinationella företagen.
– På sociala medier idag framställs till och med alkoholförgiftning, när folk tävlar om att dricka snabbast eller mest som något positivt. Då får vi rikta in oss på det. Om vi kunde begränsa möjligheterna till marknadsföring där skulle mycket vara vunnet.
Thomas Babor och hans kollegor har i sin forskning visat att det är svårt att ändra folks beteende genom kampanjer. De kan ha viss effekt för enklare riskbudskap: ”Sätt på dig bilbältet så dör du inte i trafiken”.
– Mängden exponering vi kan bidra med är så liten i jämförelse med budskapet att alkohol är bra. Kampanjer kan dock ha viss effekt för att förstärka en annan åtgärd eller skapa acceptans för den, men då måste de kombineras med utbildning och reklamrestriktioner.
Varningsetiketter och skolinformation kan bidra till att höja kunskapsnivån, men är inte särskilt effektivt för att ändra beteenden, menar Thomas Babor.
– Men även det kan bidra till att bygga upp stödet för restriktioner, säger han.
Vad kan IOGT-NTO göra?
– IOGT-NTO är effektivt genom sitt nätverksbyggande för kontrollåtgärder. IOGT-NTO är välkänt och respekterat. Genom att gå samman med andra blir man stark och kan påverka politiken. Det man borde satsa på är att arbeta närmare forskningen. Där kan IOGT-NTO bidra till att föra ut viktig kunskap. Och så borde man satsa på att påverka handelspolitiken inom EU. Frihandelsavtalet förhindrar medlemsländerna att besluta om en rad kontrollåtgärder.
Thomas Babor har ett fint minne från Arusha, en stad i Tanzania.
– Jag deltog i ett möte anordnat av IOGT-NTO med folk från Östafrika. Spontant började deltagarna tala om att de borde starta ett samarbete i regionen. Ur den diskussionen kom East Africa Policy Alliance som har varit väldigt viktig för den alkoholpolitiska diskussionen i Kenya, Tanzania och Uganda. Det visar att IOGT-NTO kan vara en viktig aktör för att arbeta mot industrin och för folkhälsan.
***
Läs också: Fem frågor och svar om alkoholpolitik