Politik

Fem frågor om alkoholpolitik

Är priset skillnaden? Vad händer om Systembolaget försvinner? Vad funkar i alkoholpolitiken? Accent ger svar.

1. Vad är preventionsparadoxen?

Häng med nu: Trots att omkring tio procent av befolkningen dricker ungefär hälften av alkoholen – och att de på grund av sin höga konsumtion drar på sig stora skador – har det visat sig att det är mer lönsamt att förebygga alkoholskador i den stora gruppen måttlighetskonsumenter.

Anledningen är att de är så många fler att de, trots sin betydligt lägre konsumtion, står för en större del av skadorna totalt.

2. Vad är totalkonsumtionsmodellen?

Teorin lanserades på 1950-talet av fransmannen Sully Ledermann och går ut på att ju mer alkohol som konsumeras i ett samhälle desto fler blir högkonsumenter och desto större blir skadorna.

Det nya, och kontroversiella, i teorin var att Ledermann inte gjorde någon skillnad på måttlighetskonsumenter och ”alkoholister”. Detta förde också med sig, främst i de nordiska länderna, en alkoholpolitik som riktade in sig på att just sänka den totala konsumtionen. Dittills hade den rådande uppfattningen varit att det bästa sättet var att rikta in åtgärderna bara på de som drack för mycket.

 3. Hur viktigt är priset?

Ett av de mest effektiva sätten att begränsa tillgången på en vara är priset. Höjs priset sjunker försäljningen. Hur mycket beror på vilken typ av vara det är. Varor som vi inte kan klara oss utan är mindre priskänsliga än sådant vi inte nödvändigtvis behöver.

Förhållandet mellan prisförändringar och konsumtionsförändringar kallas pris-elasticitet. För alkohol anses priselasticiteten vara -1. Det betyder att om priset höjs en procent så sjunker försäljningen med ungefär lika mycket.

Eftersom det finns ett så tydligt samband mellan priset och hur mycket folk dricker blir alkoholskatten det främsta alkoholpolitiska instrumentet. Skatten har också använts för att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker.

När skatterna höjs och priset ökar finns alltid en risk att konsumenterna väljer att skaffa alkohol på annat sätt, till exempel genom att handla när man är utomlands, bränna hemma eller köpa insmugglad alkohol. Det är ett argument mot skatteökningar som ofta anförs av exempelvis alkoholindustrin.

Såväl erfarenhet som forskning visar dock att den försäljningsminskning som uppstår vid skattehöjning inte kompenseras fullt ut av till exempel smuggling. Hur stor den oregistrerade konsumtionen är, är svårt att veta exakt , men uppskattningar görs. År 2010 uppskattades att fem procent av alkoholkonsumtionen kom från illegala källor, enligt CAN:s rapport Drogutvecklingen i Sverige 2011. 13 procent var lagligt införd från utlandet. Siffror från undersökningar som Sorad genomfört visar att privatinförseln och smugglingen minskat stadigt sedan toppåret 2004.

Inte bara alkoholpriset påverkar den ekonomiska tillgängligheten. Även inkomsten spelar roll. Höginkomsttagare konsumerar mer än låginkomsttagare och i svåra tider sjunker konsumtionen.

4. Hur stor roll spelar kulturen kring drickandet?

I mitten av 1980-talet lanserar den norske professorn Ole-Jörgen Skog en kompletterande teori om kulturens betydelse för individens alkoholkonsumtion.  Han menar att i en kultur som är tillåtande till alkohol ökar konsumtionen och fler blir högkonsumenter.

Till exempel kan en person med stark ärftlig belastning med stor sannolikhet bli beroende av alkohol om andra i omgivningen dricker ofta och mycket, men löper låg risk i en helnykter omgivning. Forskning visar också att berusningsdrickande ger värre skadeverkningar än måttligt, mer utspritt, drickande.

5. Vad skulle hända om Systembolaget försvann?

Systembolagets monopol på alkoholförsäljning bygger på att man vill begränsa det privata vinstintresset och tillgängligheten till alkohol i syfte att hålla nere alkoholkonsumtionen. Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet, har tillsammans med några forskarkollegor gjort beräkningar på vad som skulle hända om Sverige tog bort Systembolagets monopol på alkoholförsäljning.

Forskarna har räknat på två scenarier; ett där alkohol får säljas i livsmedelsbutiker och ett annat där privat försäljning tillåts men bara i licensierade specialbutiker. Uppskattningen som forskarna gör är att alkoholkonsumtionen i det första fallet skulle öka med ungefär 37 procent, eller 3,1 liter per person och år. Det skulle i sin tur leda till att ytterligare 2000 personer dör, 20 000 misshandlas, 6 600 kör berusade och 11,1 miljoner extra frånvarodagar från jobbet.

I det andra fallet blir ökningen inte fullt lika dramatisk, men ändå mycket stor. Här skulle konsumtionen och skadorna öka med knappt hälften jämfört med första scenariot.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer