Forskning

Så styr synen på hälsa och njutning alkoholpolitiken

Njutning eller hälsa? Vad människor prioriterar gör stora avtryck på världsbild och politiska åsikter.

I forskningsstudien Njutning eller hälsa? En studie om riskkonsumtion skriver forskarna David Karlsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull att svenska folket är delat: somliga föredrar att leva ett liv i njutning–  trots att det innebär en risk för sämre hälsa. Andra prioriterar hälsa framför njutningen:

  • 45 procent prioriterar ett hälsosamt liv.
  • 32 procent väljer att placera sig neutralt i mitten av skalan.
  • 23 procent i studien prioriterar ett njutningsfullt liv, även om det innebär sämre hälsa.

Studien är ett mångårigt forskningsprojekt om den svenska alkoholopinionen. Forskarna studerar hur svenska folkets åsikter om alkoholpolitik ser ut och förändrar sig över tid. Men framförallt söker de svar på vad som gör att människor har så olika uppfattning.

– Vi har tidigare undersökt hur levnadsvanor, egenintresse, ideologi, problemupplevelser och kunskap spelar in för hur opinionen formas. Denna gång satte vi fokus på människors prioritering mellan hälsa och njutning, säger David Karlsson, professor i offentlig förvaltning, Göteborg Universitet.

– Det finns förstås inte alltid en motsättning mellan vad som är nyttigt och vad som är härligt, men ofta nog är det så. Och vi fokuserade särskilt på hur människor ställer sig i valet mellan ett njutningsfullt liv respektive ett hälsosamt liv. Det visar sig att svenska folket gör väldigt olika prioriteringar, även om flertalet lutar åt att prioritera hälsan.

Avvägningen är grundläggande för hur människor ser på världen och vilka politiska åsikter de har om alkohol, tobak, cannabis, socker och kött.

– Människors svar visar starka samband både mellan deras beteende, till exempel konsumtion av alkohol och andra riskfyllda njutningsmedel, och vilka åsikter de har. Sambanden kvarstod när vi kontrollerade för alla andra faktorer som normalt förklarar dessa saker. Vi menar därför att detta är en ny och central förklaringsfaktor bakom hur alkoholopinionen formas i Sverige, säger David Karlsson.

I studien konstateras att personer som tenderar att vara mer njutningsorienterade generellt vill se färre regleringar, medan hälsoorienterade personer förordar en restriktiv politik.

David Karlsson är inte särskilt överraskad.

– Men jag hade inte väntat mig att det skulle vara så starkt. Folk som prioriterar njutning framför hälsa har helt andra politiska åsikter än de som prioriterar hälsa. Till exempel vill 67 procent av de som helt prioriterar njutning tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker, mot endast 21 procent bland dem som helt prioriterar hälsa, säger han.

Resultatet visar att människor gör mycket olika bedömningar gällande vem som bär ansvar för olika substanser. Individens ansvar ansågs vara klart störst för konsumtion av kött och socker. Men för alkohol, tobak och cannabis ansågs samhället ha störst ansvar.

Bland de som helt prioriterar ett njutningsfullt liv anser en majoritet att det är ett bra förslag att tillåta gårdsförsäljning, 74 procent, alkohol i livsmedelsbutiker, 67 procent, och att sänka alkoholskatten, 51 procent.

Bland de som prioriterar ett hälsosamt liv var det däremot 29, 21, respektive 14 procent, som ansåg att dessa förslag var bra.

Sociala bakgrundsfaktorer bedöms inte spela särskilt stor roll för människors inställning till njutning kontra hälsa. Det gör det bara mer intressant ur ett vetenskapligt perspektiv, menar forskarna.

Att synen på njutning och hälsa är grundläggande för beteende och åsikter är en viktig insikt för framtiden, säger David Karlsson.

Om de alkoholpolitiska instrumenten upplevs som legitima av medborgarna kan de vara långsiktigt gångbara i ett demokratiskt samhälle. Att förstå hur alkoholopinionen formas är därför viktigt för alla som arbetar med folkhälsofrågor.

– I det sammanhanget är människors prioriteringar mellan njutning och hälsa en viktig komponent som inte får glömmas bort. Vi tror till exempel att mycket kan vara vunnet om människor kan lära sig att njuta av en mer hälsosam livsstil. Alternativet, att bygga folkhälsoarbetet på ideal om försakelse av livets goda, är knappast hållbart i längden, säger David Karlsson.

Nu går de vidare i projektet, i jakt på nya förklaringsfaktorer bakom alkoholopinionen.

– Nästa steg blir att ta upp frågan om konflikten mellan folkhälsomål och ekonomiska mål i alkoholpolitiken – med fokus på frågan om serveringstillstånd.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer