Öronmärkta pengar till distriktskonsulenter och gemensamma konteringsregler är några av de förslag som resursutredningen (RUT) kommit fram till. RUT, som handlar om hur de ekonomiska resurserna ska fördelas inom förbundet, presenterades i helgen.
Några delar i utredningen innebär små eller inga förändringar:
- Det generella stödet att fördela ligger kvar på 10,5 miljoner kronor.
- Det riktade utvecklingsstödet ligger fast på 4 miljoner, med förbehållet att de tre storstadsregionerna ska prioriteras.
- Projektstöd för lokala utvecklingsprojekt på 2 miljoner.
Men några av förslagen är nya.
- Öronmärkta pengar som ska användas till att anställa en distriktskonsulent. 300 000 kronor per år för de distrikt som har fler än 800 betalande medlemmar. 150 000 per år för distrikt med färre än 800 betalande medlemmar. Anställer man ingen konsulent förlorar man pengarna.
- Distriktskonsulenten ska uppfylla en viss överenskommen kravprofil.
- Gemensamma konteringsregler och redovisningssystem, som kan köpas från en gemensam tjänstepool.
- Det rörliga stödet minskar från 350 kronor per betalande medlem till 150 kronor. Mellanskillnaden läggs i stället på de öronmärkta pengarna.
Många godkände förslagen i sin helhet, även om en eller annan brasklapp delades ut. Andra blev upprörda över framför allt de öronmärkta pengarna. Distriktsordföranden i Blekinge, Per Bengtsson, säger att han tänker tacka nej till förslaget.
– Att öronmärka pengar till distriktskonsulenter är helt fel. Vad händer om vi inte hittar någon att anställa? Då förlorar vi de pengarna och får ännu mindre att röra oss med till verksamheten. Det här kan drabba vissa distrikt väldigt hårt. Och hur ska 300.000 kronor räcka till att avlöna en konsulent? dundrar Per och får medhåll av flera andra distriktsordföranden och kassörer, som menar att en mer verklighetsförankrad kostnad för en konsulent ligger på 600.000 kronor per år. Överskottet måste man i så fall ta från annan verksamhet. Då gäller det att konsulenten verkligen genererar pengar och får distriktet att växa. Bäst vore om varje distrikt själv fick bestämma om man vill ha en konsulent eller ej.
En allmän uppfattning tycks vara att resurserna inte får bli alltför styrande för distrikten. En visst mått av frihet att disponera sina medel utifrån egna förutsättningar är ett måste, tycks vara en käpphäst som delas av de flesta. Det gäller inte minst kraven på distriktskonsulenten.
– Det får inte bli för toppstyrt. Varje distrikt måste få utforma sin egen kravprofil utifrån förutsättningar, resurser, verksamhet och konsulentens intresse och personlighet, anser Olle Häggström, ordförande i Västernorrlands distrikt.
Andra reflektioner som studsade hårt mot RUT var frågan om IOGT-NTO verkligen ska ha så många anställda med tanke på att det är en ideell organisation. Och hur man kan säkra att distrikten verkligen får de öronmärkta pengarna, även om man under en övergångsperiod inte har någon distriktskonsulent.
RUT-uppdraget initierades under kongressen 2009, då resursfördelningen inom förbundet diskuterades. Inventering av resurserna, samtal om rollfördelningen och så ett konkret förslag utifrån vad utredningen kommit fram till; alltså RUT, var uppdragets tre delar.
Distrikten har nu under våren alla möjligheter att samtala kring RUT, applådera eller såga, innan det är dags för beslut under kongressen i Åre i sommar.
Maria Zaitzewsky Rundgren