Diverse nykterhetsminnen pryder väggarna i Röda stugan, en samlingslokal som utifrån ger intryck av att vara liten, men när man kommit in är större än väntat.
– Det har delvis att göra med att det är högt i tak, säger Alva Strandberg, ordförande i IOGT-NTO-föreningen Unga viljor som äger stugan.
Huset ligger på en klippa, så nära E20 mellan Floda och Nääs (Öster om Göteborg) att viltstängslet vid vägen numera gör det omöjligt att placera en stege i en position så att man kan ta sig upp vid den vägg som vetter mot vägen.
– När de beslutade att bygga vägen försökte vi få ersättning från Trafikverket för att installera treglasfönster mot bullret. Men det gick inte och nu har vi vant oss, säger Östen Strandberg.
– Det hjälper ju att man blir äldre och hör sämre också, skämtar Lennart Holm.
Namnet till trots är det inga ungdomar som samlats i Röda stugan för att fira Tjugondag Knut med risgrynsgröt. Alva Strandberg hoppas att ”ungdomarna” ska vilja ta över skötseln av stugan. ”Ungdomarna” innefattar bland annat hennes egen son, som är i 50-årsåldern.
Strax efter klockan 12 är alla deltagare samlade i stugan, fyra ifrån Unga viljor och fyra som kommit från andra föreningar i närheten. Alva inleder med en ny tradition – att läsa ur en bok om namnsdagar som berättar om dagens namns betydelse och historiska händelser som inträffat på samma datum.
– Knut är ett fornnordiskt namn som kan betyda”den käcke” eller ”den frimodige”, läser hon.
Den 13 januari 1898 publicerade Émile Zola sitt öppna brev J’accuse som blev starten på Dreifussaffären. 1914 greps den svenska sångaren Joe Hill i USA anklagad för rånmord.
– Joe Hill hette ju Joel Häggström när han bodde i Sverige. I samband med att vi protesterade mot att kommunen skulle riva kommunhuset i Floda så var det en släkting till Joel Häggström som var aktiv i den kampen, berättar Östen Strandberg.
Alva och Östen har förberett risgrynsgröt, smörgåsar och kaffe. Adrian Smith som räknat med julmust har tagit med sin egen sockerfria variant. Men eftersom julmusten redan är slut i affärerna blir han istället den enda med julmust vid bordet.
– Skål, säger han med sin engelska brytning och höjer glaset lite ironiskt.
Adrian flyttade till Sverige på 1970-talet och brukar underhålla med musik på högtider. Han berättar om det brittiska kökets fascination för vinäger och beskriver hur han kunde terrorisera sina barns vänner med sin andedräkt efter att ha ätit rå lök picklad i kryddad vinäger.
Bland gamla chartrar och nykterhetsaffischer på väggarna hänger en whiteboard fylld med till synes slumpartade bokstäver och siffror. Östen Strandberg berättar att en lokal amatörradioförening ibland använder lokalen för sina träffar och att det, för den utomstående, obegripliga mischmaschet av tecken är deras anteckningar. Han var själv aktiv inom amatörradio när han som ung bodde i Luleå.
– Under rätt atmosfärförhållanden kunde man få kontakt med folk i Australien och Amerika, säger han.
När man kommit i kontakt med en annan radiogrupp utbytte man ett litet kort med varandra, ett bevis på att man hittat varandra i etern. Alva hittade han däremot på IOGT-NTO:s kongress i Göteborg 1959, efter en lång färd i en hyrd skolbuss hela vägen från Luleå.
Margot Säll kommenterar den gulliga lilla gräddkannan som Alva tagit med och använder som sockerskål.
– Den här använde jag när jag skulle gå och köpa grädde som barn i Värnamo, säger Alva.
En diskussion utbryter om när grädde började separeras från mjölk och Ulla-Stina Holm minns hur hon som barn misstog ett glas grädde i kylen för mjölk.
– När jag hade druckit upp det berättade min mamma att det var grädde som hon skulle ha använt för att göra gräddkola på min födelsedag. Jag minns inte att jag fick någon gräddkola efter det, säger hon och skrattar.
Diskussionen drar vidare till när skolorna började erbjuda skolmat så att man inte behövde gå hem för att äta på lunchen. Sedan vidare till när IOGT-kören i Göteborg släppte en skiva och strumpfabrikören som var så duktig som körledare i Borås.
Alva Strandbergs pappa var med i IOGT när hon var barn. Mamman fick inte vara med eftersom hon jobbade på en restaurang som serverade sprit, trots att hon själv var nykterist och vägrade servera sådana drycker. Saker var annorlunda på 1940-talet.
Själv blev Alva aktiv efter flytten till Floda när hon märkte att det fanns ett behov av att göra något för att skapa aktiviteter.
– Jag har alltid velat göra saker. Och genom åren har jag nog gjort det mesta man kan tänka sig inom rörelsen. Det har aldrig känts som en uppoffring utan som något jag gjort för att jag velat.
Hon och Östen har närvarat på i stort sett alla kongresser sedan de träffades. Länge brukade de cykla till kongresserna. De har gjort studiecirklar, rest och sålt orkidéer för Sri Lanka genom orkidékampen. De har lärt känna andra aktiva från hela Sverige och använt IOGT-NTO som ett sätt att skapa minnen i mer än ett halvt sekel.
Minnen som pryder väggarna i Röda stugan, minnen att dela med sig av över en skål risgrynsgröt.