Rörelsen

Nya strukturer ska öka medlemsengagemang

I ett läge där bara omkring 20 procent av medlemmarna deltar i föreningsverksamheten behövs nya sätt att nå och engagera medlemmarna. Det är bakgrunden till en utredning som tittat på distriktens roll inom IOGT-NTO.

Medlem, förening, distrikt och förbund. Så har strukturen sett ut inom IOGT-NTO mycket länge. Ja, på vissa ställen finns också kretsar kvar (ligger organisatoriskt mellan förening och distrikt), men de är nu mera frivilliga.

För hundra år sedan var en mycket stor andel av medlemmarna aktiva i sin lokalförening. Det var en naturlig bas för engagemanget och för information mellan organisationen och medlemmen. I dag ser det annorlunda ut. Enligt IOGT-NTO:s medlemsundersökningar är det bara omkring 20 procent av medlemmarna som deltar i föreningsverksamheten.

En annan trend är att allt fler medlemmar väljer att inte tillhöra någon förening alls, de är anslutna direkt till förbundet. I landet i stort handlar det om 12 procent, men i storstäderna betydligt mer. Göteborg har 20 procent direktanslutna medlemmar och Stockholm 33 procent.

Den förra kongressen, 2013 i Borås, gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda distriktens framtida roll – en utredning som nu resulterat i ett antal konkreta förslag.

– Motivet är att frigöra det engagemang som finns hos medlemmar som vi normalt inte möter i verksamheten. Det måste finnas andra sätt att engagera sig som medlem än just föreningsplattformen, säger Per-Åke Lundin, sekreterare i utredningen.

Förbundskassör Ulf Persson, också han medlem i gruppen som gjort utredningen, presenterade den för landets distriktsordförande och kassörer.

– Vilka dörrar kan ni öppna, vilka plattformar kan ni skapa ute i distrikten? Föreningen är ett fenomenalt redskap, men vi vet att många tycker att det är för tungt, många vill hellre ha kortare uppdrag. Hur kan vi skapa strukturer där enskilda medlemmar kan ge uttryck för sitt engagemang?

Utredningen har tagit fram tre olika modeller för hur distrikten skulle kunna fungera i framtiden. Förslaget är att dessa nu testas – på frivillig basis – av ett antal distrikt under den kommande kongressperioden.

I den första modellen bildas en slags distriktsförening där alla medlemmar i distriktet hör hemma. Man kan dock samtidigt vara medlem i sin vanliga lokalförening. Alla medlemmar skulle vara välkomna att delta och rösta på distriktsårsmötet (i dag är det föreningarna som utser ombud).

I den andra modellen låter man strukturen vara men lyfter all administration, personalledning med mera till förbundsnivån och låter distriktets ledning fokusera på utveckling.

I den tredje modellen tar förbundet också över utvecklingsarbetet i distriktet medan distriktsstyrelsen får en mer förvaltande roll.

Bland de distriktsrepresentanter Accent har talat med är reaktionerna blandade. Hans Jacobsson, kassör i Göteborgsdistriktet är positiv.

– För min del tycker jag att modell nummer ett vore intressant att testa i Göteborg. Jag ser att den struktur vi har fungerar dåligt, vi har en helt annan typ av medlemsengagemang i dag än tidigare. Många vill stödja oss men kanske inte vara i föreningsverksamheten.

Jan-Ove Ragnarsson, distriktsordförande i Östergötland, delar utredningens beskrivning av problemen som finns, men tror inte att strukturförändringar är svaret.

– Jag ser egentligen inga begränsningar för vårt distrikt i dag när det gäller att få fler medlemmar engagerade. Det som begränsar oss är resurser, inte strukturen som sådan. Vi är öppna i våra tankar för att hitta nya former av verksamhet och hitta fler medlemmar som vill engagera sig, men jag tror inte att vi kommer att göra det på något av de sätt som föreslås i den här utredningen.

Men att lägga mer administration på förbundsnivå då till exempel, skulle inte det kunna frigöra resurser?

– När det gäller lokalfrågor och hanteringen av dessa, ja. Den ekonomiska administrationen kanske, men det är redan på gång. I övrigt har vi inte så mycket administration om jag ska vara ärlig, vi ägnar våra möten åt verksamhetsfrågor.

Oskar Jalkevik, distriktsordförande i Stockholm, har också han suttit med i gruppen bakom utredningen.

– Det kan finnas enskilda medlemmar som vill engagera sig genom att starta någon verksamhet. Ska man göra det korrekt i dag ska man samla ihop minst fem personer, fylla i en nybildningsblankett, välja en revisor, ordna med bokföring och så vidare. Som första steget i ett engagemang kan det vara ganska oattraktivt. De här förändringarna kommer inte göra att allt löser sig, det är bara en pusselbit.

Kommer ni i Stockholm att testa någon av modellerna?

– Vi har pratat om att vi ska göra det, men vi har inte satt ner foten än. Det blir enligt modell nummer ett i så fall.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer