CAN

Ny CAN-direktör tror på samarbete

Charlotta Rehnman Wigstad har arbetat med beroendefrågor hela sitt yrkesliv och utvecklade Sveriges vanligaste dopningsförebyggande insats. Nu blir hon direktör på CAN.

Det ska bli riktigt roligt. CAN är en organisation som funnits med mig under hela min karriär. En viktig kunskapskälla med otroligt mycket data, säger Charlotta Rehnman Wigstad.

De senaste åren har hon varit samordnare på Socialstyrelsen för alkohol-, narkotika-, dopning-, tobak- och spelberoendefrågor. Men den 5 februari byter Charlotta Rehnman Wigstad arbetsplats – och tillträder som direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Hon vill ännu inte uttala sig kring om något att förändras under hennes ledning. Det första hon vill göra, är att samtala med andra medarbetare och chefer.
– De som redan jobbar där har säkert massvis med tankar om hur vi ska utveckla verksamheten. Jag vill höra vad de tycker och tänker, så att vi kan slå våra kloka huvuden ihop, säger hon.

Passionen för beroendefrågor väcktes när hon 1996 pluggade på Folkhälsovetenskapliga programmet i Stockholm och jobbade extra på avgiftningsklinik.
– Det var en stark upplevelse att se misären som många människor befann sig i. Men att samtidigt förstå vilken potential de personerna har. Då insåg jag att det här var frågorna jag ville jobba med för alltid.
Framförallt insåg hon vikten av förebyggande arbete. Efter examen arbetade hon på STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Hennes arbete där riktade sig till ungdomar och föräldrar, samt på att få lokala handlare att sluta sälja folköl till minderåriga.

2007 bytte Charlotta Rehnman Wigstad fokus och började arbeta med dopningsfrågor. Informationen var knapphändig och på den tiden fanns det inga dopningsförebyggande insatser i Sverige.
– Då utvecklade jag en sådan, för det var ett svart hål i kunskapen kring dopning och vi visste inte hur många som använde preparat på gym. Det var vi tvungna att ta reda på.
Metoden ”100% ren hårdträning” startades. Idag är det den vanligaste insatsen på gym, och den finns i tre av fyra kommuner. Det innebär att träningsbranschen tar problemet på allvar och samarbetar lokalt med polis och andra aktörer. Genom ökad information, utbildning av gympersonal och policys vet samhället nu mer om vidden av problemet än tidigare.

Efter att ha jobbat förebyggande, styrde Charlotta Rehnman Wigstad om mot vård- och behandling. Hon började på sitt nuvarande arbete på Socialstyrelsen 2015. Där har hon varit utredare och samordnare på nationell nivå och har försökt få hela kedjan att fungera, detta genom att fler myndigheter samarbetar.
– Det finns ingen tydlig brygga. Vi måste få ihop delarna, de som jobbar förebyggande och de i vården. Det är en helhet. Polis, tullverket, vården – alla berörs. Vi har mycket att vinna på att jobba tillsammans.
Som CAN-direktör säger hon att det blir viktigt att jobba långsiktigt och strategiskt.
– Med min erfarenhet tror jag att jag kan bidra med att se vad vi ska förstärka, identifiera hålen och vilka vi bör samarbeta med för att utvecklas ytterligare. Att hela tiden tänka ”vart är vi på väg?”, säger Charlotta Rehnman Wigstad och skrattar.
– Nu låter det nästan som om jag är med i tv-programmet På Spåret.

Mer från Accent