Läsaren Cariina Sundström, lärare på Wendelsbergs folkhögskola.
”Accents styrka är trovärdigheten. Fakta som presenteras är ’riktiga’ och baserade på vetenskapliga källor. Men det jag väljer att läsa kan likaväl vara en intressant bokrecension, eller att få läsa om delar av verksamheten som jag är speciellt intresserad av. I mitt fall är det sociala företag.
Den största utmaningen för Accent är väl att få till en lagom blandning. Medlemmarna vill läsa om sig själva och interna saker, men det måste vägas mot behovet av att hålla sig uppdaterad om alkoholpolitik, nya droger och annat. Det är också stor skillnad på behovet hos aktiva och passiva medlemmar. De som är passiva är antagligen med av ideologiska skäl och vill ha mer fakta, gärna lite ’skojiga’, och argument som man kan prata om på lunchrasten. Jag tycker att avvägningen är bra i dag och viktig att hålla fast vid.
Jag vill läsa hur det går för Miljonlotteriet. Om det görs nedskärningar på förbundet så vill jag veta vilka konsekvenser det får. Från gräsrotsnivå är det lätt att se förbundet som en pengamaskin. Att pedagogiskt förklara olika verksamheter är en viktig uppgift för Accent. Jag tycker också att det är roligt att läsa om alla olika människor som är medlemmar, några har varit med hur länge som helst och andra är helt nya.
Sedan tycker jag att det är viktigt med utseendet. Som läsare vill man känna igen tidningen, men den måste ändå utvecklas så att den känns fräsch hela tiden.”
Konkurrenten Sven Liljesson, redaktör för nyhetsbyrån Drugnews:
”Jag gillar Accent och tycker att tidningen har utvecklats mycket bra. Den är snygg, innovativ och innehållet är späckat. Även för den som inte är medlem i IOGT-NTO är det en intressant tidning att läsa.
Accent har också lyckats kombinera papperstidningen innovativt med webben. När Drugnews startade fanns det ingen konkurrens där. Accent har givit Drugnews en match och har kommit både ikapp och förbi. Hoppas ni inte tappar nyfikenheten på det nya!
Utmaningen för Accent framöver tror jag blir att ha kvar papperstidningen. Jag tror att ni måste försöka hålla fast vid den och att undvika att dra ner på utgivningen. Vikten av att läsaren har något att hålla i ska inte underskattas. Det finns ett egenvärde i papperstidningen.
En annan utmaning är narkotikafrågan som Accent inte får släppa. Det händer mycket i världen just nu på drogpolitikens område. Det är otroligt viktigt att Accent hänger med där.
Jag tycker att Accent skulle snäppa upp sig på sociala medier, inte bara marknadsföra egna artiklar utan även tipsa om andras artiklar, radio- eller TV-program. Däremot är jag tveksam till om ni ska satsa på egen produktion av video och TV. Där är konkurrensen alldeles för stor.
Sedan tycker jag att ni ska satsa på att nå fler än bara medlemmar. På sikt skulle det kunna ge fler medlemmar till IOGT-NTO. Men vill man nå den gruppen får det inte bli för mycket av trevliga kafferep i inslagen.”
Styrelseledamoten Erik Winnfors-Wannberg som sitter både i Accents styrelse och i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och till vardags själv är journalist:
”Jag tror att organisationspressen har väldigt stora möjligheter i framtiden. Jämfört med andra tidningar är uppdraget väldefinierat. Dessutom anser jag att papperstidningen har en viktig roll att fylla. Att man får den hemskickad regelbundet av organisationen man är medlem i är ett viktigt kitt som håller samman medlemmarna.
Hög närvaro digitalt är också nödvändigt i dag. Accents syfte är att sprida så mycket information som möjligt. En organisationstidning behöver inte tänka på att låsa in någon del av tidningen. Där har Accent en annan fördel jämfört med kommersiella medier.
Det är också extremt viktigt att Accent har en självständig redaktion och fortsätter att vara en skarp och kritisk röst som kan granska den egna organisationen. Accent har medlemmarnas uppdrag och inte förbundsstyrelsens eller kansliets. Det blir en bättre dynamik i organisationen om inte all makt samlas i samma korg. Det är bra om vi i förbundsstyrelsen har ögonen på oss.
Innehållsmässigt ligger Accent ganska rätt, tycker jag. Tidningen ska vara opinionsbildande, förmedla nyheter och fungera som ett medlemskitt. Det är viktigt att redaktionen kan skapa egna nyheter och inte bara förmedla beslut. Ibland måste man också kosta på sig att göra stora egna jobb som det om cannabis i Colorado.”
Chefredaktören Ulrica Ambjörn, som jobbat på Accent i två månader.
”Accent har genomgått en stor förändring de senaste fem–sex åren och blivit ett nyhetsmagasin med aktuella nyheter på webben. Den utvecklingen kommer att fortsätta, men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet. Papperstidningen är viktig och det är dags att fundera över hur vi ska utvecklas där också.
En del i utvecklingen, och ett sätt att nå nya målgrupper, skulle kunna vara redaktionellt samarbete med andra tidningar. Det finns redan de som visat intresse.
Det är också viktigt att hålla pappersupplagan uppe. Om tidningen verkligen ska fungera som ett kitt i organisationen måste den komma ut tillräckligt ofta.
Accent står stadigt på tre ben: alkohol- och narkotikapolitiken och den forskning som politiken vilar på; människorna som drabbas, engagerar sig eller arbetar med frågorna; och slutligen organisatiosarbetet, att beskriva de olika uttryck som verksamheten tar sig, till exempel alla som nu började engagera sig i flyktingfrågan, och att bevaka organisationen.
Både privat och professionellt uppfattar jag ett ökat intresse för frågor som rör alkohol och andra droger. Då borde det finnas fler som skulle ha glädje av att läsa Accent. Jag ser det som en potential både för att få fler läsare och prenumeranter, och för IOGT-NTO att få fler medlemmar.”