Nittonåriga Lisa Karlsson blev en nyhet när hon gick ut med att hon firade sin student nykter. För det fick hon sedan kritik och kommentarer om att hon inte tagit studenten ”på riktigt”, för ”alkohol hör till när det är fest. Den som inte vill dricka är en präktig tråkmåns som förstör festen.”
Vare sig citaten är uttalade, som i Lisa Karlssons fall, eller bara ligger i luften, så är det lätt att förstå att pressen på den som inte vill dricka är stor. Vem vill förstöra festen? Det är precis det som normer handlar om – förväntningar på hur vi ska bete oss. Ofta är vi inte ens medvetna om dem.
En färsk undersökning som genomförts av undersökningsföretaget Markör på uppdrag av Accent visar att 29 procent av medlemmarna tycker att ”utmana alkoholnormen” är den viktigaste frågan som IOGT-NTO driver. Bland medlemmar under 50 år tycker 44 procent att det är den viktigaste frågan, jämfört med 23 procent av dem som är över 50 år.
Magnus Jägerskog var vd för IQ 2011–2016. IQ är Systembolagets dotterbolag med uppdrag att ”Bidra till en smartare syn på alkohol som leder till att alkoholens skadeverkningar minskar”. För honom har det blivit allt tydligare att det finns en förväntan att man i olika sammanhang bör dricka alkohol.
– Det är en röd tråd i de undersökningar vi gjort på IQ, och i samtal om dessa frågor. Så snart någon väljer att inte dricka får man frågor och måste förklara sig. Det gäller oavsett om man inte vill dricka vid ett tillfälle, inte alls eller inte mer än en viss mängd, säger han.
Under de fem år Magnus Jägerskog har arbetat på IQ har attityderna förändrats tycker han.
– Jag tycker mig se två förändringar kring alkohol och de går åt olika håll. Den första är att det inte alls är lika självklart att man ska dricka sig berusad i olika sammanhang. Färre tycker att det är okej att man blir berusad på en jobbfest till exempel. Där går attityderna i mer restriktiv riktning.
Den andra trenden går i motsatt riktning.
– Alkohol finns med vid fler och fler tillfällen. Det upplevs inte som någon stor sak, men det betyder att förväntan på att dricka alkohol uppstår i fler sammanhang. Serveringstillstånden blir också allt fler, och alkohol syns mer och mer i vardagen i form av reklam och redaktionell text. Gårdagens fika har blivit dagens glas rött, säger han.
Av undersökningar som IQ gjort framgår att var fjärde person har druckit för att passa in i sociala sammanhang och var femte har gjort det för att passa in i jobbsammanhang.
Vad är viktigast för att åstadkomma en förändring av alkoholnormen?
– Att få människor att reflektera och att få upp frågan på bordet. Att inte vifta med pekpinnar, utan ställa frågorna och ställa saker på sin spets. Omtanke är ledordet i allt vi gör – och kunskap. Man ska inte raljera, utan stå på den enskildes sida. Människor måste ges möjlighet att tänka själva, säger han.
Han påpekar att normer kan förändras på andra sätt också.
– Tänk på vad rökförbudet på restauranger gjort med våra normer. Allt behöver inte handla om kommunikation och eftertanke, säger han och påpekar att det också är viktigt att fortsätta jobba mot föräldrar för att senarelägga alkoholdebuten.
Så vad ska IOGT-NTO göra?
– Att adressera frågor publikt är ett sätt, ett annat är att ta fram konkreta kunskapsunderlag, anser Magnus Jägerskog.
Han tycker inte att IOGT-NTO ska använda samma koncept som IQ.
– Det finns en stark förväntan på vad IOGT-NTO ska tycka. Det är både en styrka och en svaghet. Men omtanke-perspektivet är bra att ha med sig. Förklara varför IOGT-NTO har de ståndpunkter som man har, berätta och beskriva varför man gör som man gör är bra. Det är annars en risk att IOGT-NTO uppfattas som den pekpinneorganisation man faktiskt inte är.
Att lyfta fram positiva exempel och goda förebilder tror han är en annan framkomlig väg.
– Satsa på de yngre! IOGT-NTO:s framtid ligger inte i att försöka omvända äldre generationer. Sedan har IOGT-NTO en viktig uppgift i alkoholpolitiska sammanhang, att lyfta fram och belysa fakta och fortsätta ta fram rapporter. Det är viktigt för beslutsfattare att ha underlag att luta sig mot, säger han.
Satsa på de yngre! IOGT-NTO:s framtid ligger inte i att försöka omvända äldre generationer.
En grupp som länge arbetat med att blottlägga normer och med normkritik i de frågor de driver är homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
– I hbtq-världen har man tacklat heteronormativt språk genom att ta tillbaka orden. Queer och bög har från början varit skällsord som grupperna börjat använda om sig själva och på så sätt definierat om ordens innebörd, säger Emelie Mire Åsell, föreläsare om normkritik, engagerad i hbtq-frågor sedan tio år och numera också politisk sekreterare i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF.
Att som nykterist säga att man ska gå ut och ta en öl kan vara ett sådant exempel –och att då strunta i att påpeka att den är alkoholfri.
– Normkritikens grundsten är att uppmärksamma normer för att sedan ändra och bredda dem. Att säga ”alkoholfritt alternativ” är inte normkritiskt. I stället börjar man att använda ordet ”drink” och sedan specificera med alkoholdrink eller alkoholfri drink. Eller kanske vända normen upp och ner för att få folk att tänka: ”Vill du ha en öl eller en alkohol-öl?”
Trots många likheter är alkoholnormen och heteronormen inte helt jämförbara.
– Vissa normbrott är alltid synliga, som till exempel fysiska funktionsvariationer eller att pussa sin samkönade partner. Det är på gott och ont. Det kan ju vara jobbigt att alltid vara synlig, men varje gång det syns blir det också en påminnelse för andra om att normen behöver breddas för att alla ska få vara med. Att gå ut och ta en alkoholfri öl syns inte. Det ser ut som om man stöder den vanliga normen.
Å andra sidan måste man ha rätt att välja sina strider.
– Att aktivt manifestera det annorlunda gör att folk måste tänka efter, men vid en viss tidpunkt måste man också sluta med det. Vi vill ju att det ska vara självklart i stället för konstigt. Man frågar sig ständigt: Hur synliga måste vi vara? Kan vi inte bara få vara?