Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, och STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem.
I rapporten har 32 stockholmare mellan 18 och 29 år intervjuats om sin syn på cannabis. Ämnen som riskmedvetenhet och kunskap om drogen, skäl att använda eller inte använda cannabis, hur de ser på den information de fått om drogen liksom hur de ser på lagstiftningen och hur de upplever vården, har berörts.
– Det visar sig att de intervjuade är kritiska till informationen de får och kritiska till vården. De blir bollade runt. Till exempel hade en av dem sökt vår för psykiska besvär och råkat berätta att hen rökte cannabis. Då blev det tvärstopp. Vården måste bli mer tillgänglig och inte stigmatisera. Man måste känna sig trygg när man kommer dit., säger Pia Kvillemo, en av forskarna bakom studien.
Rapporten är nummer tre av fyra i en serie om cannabis.
– Cannabisfrågan är ju aktuell, inte minst i debatten. Attityden till cannabis har ändrats. Färre uppfattar cannabis som farligt och internationellt ser man ett ökat bruk. Och debatten om avkriminalisering och legalisering pågår världen över.
Även om antalet användare i Sverige är relativt få anser Pia Kvillemo att cannabis är en folkhälsofråga.
– Jag uppfattar också att forskningsstödet för skadeverkningar av cannabis ökar, säger hon.
Det finns också andra aspekter som påverkar attityderna till drogen.
– Man tittar numera ofta på negativa konsekvenser för annat än den egna hälsan. Att cannabis inte framställs på särskilt miljövänligt sätt och att användningen göder kriminella är argument som kommer fram.
Forskarna uppfattade deltagarna i studien som riskmedvetna, men med bristande detaljkunskaper.
Spelar det någon roll om man saknar detaljkunskap?
– Jag tror att det kan vara ett problem. Om man bottnar i sin riskmedvetenhet, och har fler argument än att man har hört att det är farlig. Har man lärt sig hur det påverkar kan man lättare fatta kloka beslut.
Många av deltagarna är kritiska till skolans information.
– Antingen minns de inte att de fått någon information alls eller så upplevde de informationen som skräckpropaganda. I stället efterlyste de nyanserad undervisning utan moraliska pekpinnar, till exempel av forskare eller andra experter, influencers eller före detta missbrukare.
Men att använda personer som själva använt droger för att lära ut om deras skadeverkningar i förebyggande syfte har ju visat sig snarare öka elevernas intresse för droger. Är det verkligen en god idé?
– Det kan man undra, liksom vad influencers skulle kunna bidra med. Men jag uppfattade att de främst vill undvika att en lärare ska sköta informationen med vänsterhanden.
Själv anser Pia Kvillemo att det är viktigt att vuxna i ungdomarnas närhet har god kunskap.
– Att utbilda vuxna om cannabis tror jag är en god idé.
I undersökningen deltog fler brukare (till den gruppen räknades alla som någon gång testat cannabis) än icke-brukare (som aldrig testat).
– Därför förvånade det mig att så många tryckte på att lagstiftningen fungerar avskräckande, även de som själva testat.
En annan sak som förvånade Pia Kvillemo är att så många säger att det är så vanligt.
– Men det är klart att om man själv använder cannabis så umgås man väl med andra som gör det och då har man ju många omkring sig.
Trots att det är olagligt att använda cannabis hade forskarna ingen svårighet att få deltagare till studien.
– Vi fick tacka nej till flera som erbjöd sig. Jag hade inte trott att det skulle vara så lätt att få folk att prata om sitt bruk, men antingen upplevde de oss som pålitliga eller så hade de ett behov av att få prata. Inte heller var det personer som ville vara med i politiskt syfte, för att tala om hur dålig den svenska narkotikapolitiken är, även om en del förstås var kritiska till lagstiftningen. Jag tycker att de som ställde upp hade adekvata och helt rimliga åsikter.