Narkotika

Socialstyrelsen: Den ökade narkotikadöden beror på metodfel

De senaste årens kraftiga ökning av narkotikadödsfallen beror på ändrade analysmetoder, hävdar Socialstyrelsen i ny rapport. En slutsats som kritiseras från flera håll.

Den kraftiga ökningen av narkotikarelaterade dödsfall i Sverige kan förklaras av förändrade analysmetoder. Det hävdar Socialstyren i en färsk rapport om de narkotikarelaterade dödsfallen och utvecklingen av den officiella statistiken.

– Ja, vi påstår faktiskt det, och vi känner oss ganska säkra på vår sak, även om vi inte utesluter att en viss ökning kan ha skett, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för uppdraget.

I rapporten skriver Socialstyrelsen att de bedömer att den ökning som rapporterats i huvudsak kan förklaras av metodförändringar. De förändringar de syftar på är att kodningen förändrats, att rapporteringen förbättrats, att preparat kommer till eller försvinner från marknaden, eller att synen på dem ändras. Socialstyrelsen noterar också en betydande metodutveckling inom rättskemin.

– Hela ökningen mellan 2006 och 2011 kan vi förklara bort med ändrad kodning. Kodningsförändringar kan vi också återskapa, men 2011 fick Rättsmedicinalverket nya analysmaskiner och den förbättring av analyserna som det medfört kan vi inte använda bakåt i tiden. Ökningen efter 2011 är därför mycket osäker, säger Daniel Svensson.

Slutsatsen att ökningen i antalet narkotikadödsfall har metodologiska orsaker ifrågasätts av Anna Fugelstad, projektledare för Toxreg, som är ett annat register över narkotikadödsfall och som bygger på rättsmedicinska undersökningar.

– Det är ett fantastiskt antagande. Man får en obehaglig känsla av att Socialstyrelsen försöker tona ner allvaret i situationen. Det känns som ett desperat försök att mörka en allvarlig ökning av antalet dödsfall. Förändringar i metoder gör man ju hela tiden. Det måste man. Det kommer nya preparat och tekniken förfinas. När någon sådan förändring inträffar korrigerar man resultaten retroaktivt, säger Anna Fugelstad.

Hon är skeptisk till Socialstyrelsens förklaring.

– En styrka i vår statistik har varit att de tre epidemiologiska register vi har tillgång till är så samstämmiga: Socialstyrelsens dödsorsaksregister och EMCDDA:s, som båda bygger på kodning utifrån läkares bedömning, och Toxreg, som bygger på vilket preparat som finns i blodet på den som dör, säger hon.

På Rättsmedicinalverket, RMV, känner man inte heller igen sig i Socialstyrelsens tolkning.

– Jag håller inte riktigt med om att ökningen skulle bero på våra förbättrade analyser. Så dåligt var det inte förut att vi skulle ha missat så mycket. Det handlar om en faktisk ökning, säger Gunilla Thelander, rättskemist på Rättsmedicinalverket.

Den nya utrustning som Socialstyrelsen hänvisar till fick Rättsmedicinalverket 2011.

– Men den påverkar inte analyserna av dödsfall. Med hjälp av den utrustningen har vi kunnat krypa ner i känslighet. Eftersom den klarar mindre mängder är det främst för att utesluta intag och liknande, säger hon.

Efter 2011 har Rättsmedicinalverkets metoder varit ganska stabila enligt Gunilla Thelander.

– Sedan har vi ju varit tvungna och anpassa våra mätmetoder efter alla nya preparat som dyker upp, men metadon och buprenorfin, som ökat väldigt mycket har vi ju kunnat upptäcka hela tiden, säger hon.

I rapporten konstaterar Socialstyrelsen också att förgiftningar med flera substanser är vanligt förekommande. För att undvika att förändrade missbruksmönster och ändrad rapportering från Rättsmedicinalverket påverkar statistiken vill Socialstyrelsen förändra redovisningen.

Det nya sättet att redovisa kommer att omfatta dödsorsakerna oavsiktlig förgiftning, självmord genom förgiftning, förgiftning genom övergrepp av annan person samt förgiftning med oklar avsikt. Dödsfallen kommer att kategoriseras i läkemedel och andra narkotiska substanser, illegal narkotika och andra icke specificerade droger.

Anna Fugelstad är tveksam till att förändringen skulle innebära en förbättring.

– Jag tycker det är tveksamt att ta med så många droger. Det blir mest förvirrande. Dessutom tycker jag illa om att man förstör en så lång tidsserie som dödsorsaksregistret har. Det blir svårt att följa utvecklingen, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer