Gängkriminalitet

Polisen: Cannabis basen för kriminella nätverk

Skjutningar och sprängdåd bottnar ofta i konflikter kopplade till narkotikauppgörelser. ”Den som handlar med narkotika göder de kriminella nätverken”, säger Linda H Staaf, Polisen.

Grov gäng- och klankriminalitet i Sverige har debatterats flitigt de senaste månaderna.

– Den som säljer eller köper narkotika göder direkt eller indirekt kriminella nätverk, säger Linda H Staaf, chef för Noa underrättelseenhet vid polisen.

I Ekots lördagsintervju hävdade nyligen biträdande rikspolischef Mats Löfving att det finns åtminstone 40 släktbaserade kriminella nätverk som arbetar med att organisera och systematisera kriminalitet.

Antalet bekräftade skjutningar i Sverige i år är hittills fler än motsvarande perioder de tre åren dessförinnan. Sammanlagt har runt 90 skottlossningar inträffat bara i Stockholm i år – det är mer än en skjutning var tredje dag under 2020. Polisen slår fast att det stora antalet skjutningar kan härledas till kriminella nätverk.

Linda H Staaf. Foto: Polisen

Linda H Staaf säger till Accent att de kriminella konflikterna ofta har med narkotikauppgörelser, rivalitet och hämndaktioner att göra.

– Cannabis utgör basen för den organiserade brottslighetens ekonomi, även om vinstmarginalerna på en del andra preparat som till exempel kokain och heroin är mycket större.

Tidigare förekom narkotikaförsäljningen främst i storstadsområdena. Men nu sker försäljningen även på mindre orter. En förklaring är att det blivit enklare, eftersom att det är vanligare med narkotikahandel via nätet.

– Vi har till exempel sett en kraftig ökning av försäljningen av narkotika via darknet. Samtidigt ser vi inte en minskning av gatumarknaden, antalet öppna drogscener har ökat, säger Linda H Staaf.

Dessutom kryper narkotikaförsäljningen nedåt i åldrarna. Enligt siffror som Ekot fått från polismyndigheten har antalet narkotika och våldsbrott där den misstänkta är under 18 ökat för varje år sedan 2016 – och det trenden ser ut att hålla i sig även i år. I fjol fanns nästan 27 000 misstankar om narkotika- och våldsbrott där de misstänkta var unga under 18 år.

För att minska gängkriminaliteten menar Linda H Staaf att man måste arbeta mer förebyggande och förhindra att fler brukar narkotika. Där kan skolorna vara en avgörande aktör.

– Det är viktigt att skolan, både personal och elever, reagerar om man misstänker att någon brukar narkotika. Skolor kan också öka kunskapen hos både elever och personal om narkotika för att på så sätt förebygga användning.

Linda H Staaf säger att även föräldrar kan motarbeta droganvändandet  bland unga genom att lära sig mer om att tidigt upptäcka tecken på att en person brukar narkotika.

– Även kommuner och frivilligorganisationer, som exempelvis idrottsföreningar, bostadsbolag och restauranger är andra aktörer som genom ökad kunskap kan arbeta förebyggande.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer