Kriminalroman

Polis och skådespelare skrev narkotikadrama

Ett narkotikatillslag och en mobil full med nummer till köpare är upptakten till en ny kriminalroman.

Högt uppsatta män som utnyttjar samhällets svagaste, en utredning som hålls tillbaka av mäktiga krafter, och en skuggvärld som kretsar kring narkotikahandeln, och som utspelar sig mitt i huvudstaden. Det är utgångspunkten i Det som inte syns, Ordfront, skriven av narkotikapolisen Lennart Karlsson och Benny Haag, skådespelare, terapeut och författare.

Benny Haag slutade dricka alkohol för snart 20 år sedan, och har föreläst en hel del om missbruk. Lennart Karlsson är narkotikaspanare sedan 1995 och ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen, SNPF.

De träffades när SNPF anlitade Benny Haag för att hålla ett ett föredrag. I samband med det fick han höra Lennart Karlsson föreläsa om den verklighet han som narkotikaspanare ser i sitt arbete, och det satte igång en process i Benny Haag.

– Vi sågs på Vapiano i Gamla stan för ganska exakt två år sedan. Då hade pandemin precis exploderat så vi var i stort sett ensamma, bortsett från mannen som stod på torget och sålde citroner och blommor, säger Benny Haag.

Mötet var starten för det samarbete som nu utmynnat i boken Det som inte syns. Det handlar om människor som lever i utsatthet, där narkotikan är ständigt närvarande.

–Jag har alltid ställt mig på samma sida som de som inte har det lätt, av olika orsaker. Det kan vara en kvinna i en destruktiv relation, någon som blivit blåst på sina besparingar, eller en ensamkommande flyktingkille, säger Lennart Karlsson.

”Även om det här är en fiktiv berättelse så handlar det ändå om saker som jag upplevt.”

Lennart Karlsson, narkotikapolis

En av bokens centrala karaktärer är just en ensamkommande afghansk flykting som dragits in i narkotikahandeln i centrala Stockholm. Det är en verklighet som Lennart Karlsson vet mycket om från sitt arbete.

– Även om det här är en fiktiv berättelse så handlar det ändå om saker som jag upplevt. När jag nu läser boken så kan jag sätta ansikten på alla karaktärer. Men ibland har olika ansikten kommit upp på olika karaktärer, säger han.

I boken flätas flera perspektiv samman. I centrum står två poliser som efter ett ingripande får tag i en telefon full med nummer till narkotikaköpare, varav flera namn är bekanta för dem.

– Det är en spänningsroman, men också ett tidsdokument. Jag ser hur vissa fenomen i samhället upprepas. Vi försöker skildra hur samhället klarar av – eller inte klarar av – att ta hand om personer i utsatthet, och som kommer hit som flyktingar, säger Lennart Karlsson.

Han har under sitt arbetsliv sett samma företeelser återupprepas, men med nya ansikten. Sergels torg har varit en scen för narkotikahandel ända sedan Lennart Karlsson flyttade till Stockholm på 1980-talet. Men vilka som säljer har skiftat i takt med vad som sker i omvärlden. I den senaste vändan har det främst varit unga afghanska killar som hamnat i utanförskap och narkotikahandel. Lennart Karlsson tror att många svenskar har uppfattningen, vilket han själv hade, att de höll på med narkotika redan innan de kom till Sverige.

”Ju mer jag pratade med de här killarna visade det sig att merparten av dem inte använt narkotika innan de kom till Sverige.”

Lennart Karlsson, narkotikapolis

– Men ju mer jag pratade med de här killarna visade det sig att merparten av dem inte använt narkotika innan de kom till Sverige. Detta var något de hamnat i på grund av rotlöshet, tillfälligheter och miljön de befann sig i. De allra flesta kom hit med ärliga ambitioner och ville bidra, säger han.

Benny Haag och Lennart Karlsson. Foto: Jens Wingren

Han poängterar att det går bra för många flyktingar som kommer till Sverige. Men många blir svikna av sitt nya hemland. De hamnar mellan stolarna och faller offer för vad Lennart Karlsson kallar för rovdjur, som vet att dra nytta av människor i utsatthet.

– Ibland får jag känslan att vi i Sverige är väldigt snabba att öppna upp och ta emot människor i nöd. Men när jobbet väl ska genomföras så har vi gått tillbaka till våra arbeten och våra tacofredagar. Vi är alldeles för kortsiktiga.

Ett tag i processens begynnelse övervägde de ifall det de skrev skulle bli en reportagebok, men att skriva något där varje detalj ska gå att leda i bevis hade riskerat att falla längs vägen.

– I en romanform kan man beskriva ett systemfel och låta fiktiva karaktärer agera utifrån det, säger Benny Haag.

Helt dokumentär ska man därför inte betrakta boken som.

–Jag är övertygad om att en del av mina poliskollegor som läser boken kommer att protestera mot att vissa saker inte skulle kunna hända på riktigt, Men det känner jag mig väldigt lugn med. Det är klart att vi har hittat på och förstärkt. Skriver man något så vill man ju också att det ska fånga läsaren, säger Lennart Karlsson.

Han har inga illusioner om att boken ska leda till den stora diskussion som förändrar samhället.

– Jag skulle känna mig otroligt hedrad om boken öppnar någons ögon och ger någon en tankeställare om sakernas tillstånd. Världen är inte svart eller vit. Det finns ingen ondskefull hord som vi kan låsa in för att lösa våra problem.

”Allt som står i boken är något som vi står för gemensamt, även om det är Lennarts berättelse.””

Benny Haag, skådespelare och terapeut

De två är en dynamisk duo. Den högreste och bitvis sammanbitne narkotikaspanaren är en guldgruva med berättelser som kulturarbetaren kan spinna vidare på.

– Allt som står i boken är något som vi står för gemensamt, även om det är Lennarts berättelse. Lennart hade säkert kunnat skriva den här boken bättre än mig, men han jobbar jämt och jag jobbar aldrig, säger Benny Haag.

– Vi har ett väldigt bra utbyte och det tror jag bygger på att vi har levt i lite parallella världar. Det fascinerar mig att man rör sig i olika sfärer och att när man väl springer på varandra så kan man ha ett otroligt utbyte, säger Lennart Karlsson.

”Vi har ett väldigt bra utbyte och det tror jag bygger på att vi har levt i lite parallella världar.”

Benny Haag, skådespelare och terapeut

– Man kan bara sätta igång Lennart så har han massor med historier. Men vi har också haft en väldigt respektfull ton mot varandra och mycket tillit till varandras begåvningar, säger Benny Haag.

De har redan kommit halvvägs med uppföljaren. Tanken är att det ska bli en serie som heter Stockholm nu.

– Vi trivs bra med varandra. Vi har det trevligt, äter räksmörgåsar och dricker Trocadero, ej light, säger Benny Haag.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer