Trots att relativt få svenskar använder narkotika är det förskräckande många som dör av överdos varje år. Det senaste vapnet i kampen mot dödsfallen är ett varningssystem som ska varna för akut giftiga och ibland nya dödliga substanser på marknaden.
– Den narkotikarelaterade dödligheten är alldeles för hög. Vi behöver bli snabbare på att varna för substanser som kan innebära livsfara. Därför tar vi nu ett första steg för att bygga upp ett varningssystem i Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.
Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett varningssystem. Myndigheter tillsammans ska, i ett tidigt skede, kunna upptäcka substanser eller förändrat missbruksmönster som kan orsaka plötslig ökning av dödsfall.
Till uppdraget hör också att ta fram information till brukarna om överdosrisker och ”säkrare” användning av narkotika, liksom hälsoinformation om drogmarknaden och akuta risker.
Dessutom ska Socialstyrelsen presentera ett förslag till en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för fortsatt vård, behandling, och uppföljning av personer som kommer till akutmottagningarna på grund av en överdos.
Socialstyrelsen ska också utveckla och ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende, samt lämna förslag till samverkansformer mellan huvudmännen. Kunskapsstödet ska beakta köns- och åldersspecifika behov hos patienterna och innehålla modeller för brukarmedverkan.
Vad menas med att utveckla kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende?
– Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utveckla kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LARO-behandling). De har gjort en förstudie som visar att det finns ett behov av kunskapsstöd eftersom det är skillnad i praxis mellan olika delar av landet, både vad som erbjuds och hur utredningarna för diagnostik och fortsatt behandling bedrivs. Dessutom är det psykosociala stödet till patienter och deras anhöriga bristfälligt, och det saknas resurser att behandla patienter med psykiatrisk samsjuklighet, skriver Karin Boman Röding, pressekreterare hos Annika Strandhäll, i ett mejl till Accent.
I satsningen nämns inget om nya medel för att motivera till behandling. Det är förstås bra att informera om risker, men att sluta använda är väl ännu bättre?
– Regeringen gör många insatser för att motivera till behandling. En sådan insats är att göra sprutbyten mer lättillgängliga. Genom att ta bort kommunernas tidigare vetorätt mot sprutbytesinsatser vid landstingen och sänka åldersgränsen till 18 år är förhoppningen att antalet platser där sprutbyten kan ske också ökar, säger hon.
Hon menar att sprututbyte också är ett tillfälle den som brukar narkotika intravenöst att möta medicinsk personal som kan informera och motivera till behandling.
– Socialstyrelsen följer utvecklingen och lämnar en delrapport om sprutbytesverksamheten i december i år, säger hon.
Enligt Karin Boman Röding har Socialstyrelsen granskat de narkotikarelaterade dödsfall som skedde 2014.
– De kom fram till att omkring tre fjärdedelar av de 765 personer som avled 2014 var män och en stor andel i relativt unga; medianåldern är 37 år. Olycksfallsförgiftningar (överdoser) med illegala substanser och opioider, som buprenorfin och metadon, dominerar, säger hon.
För kvinnor ser det annorlunda ut.
– Bland kvinnor dominerar i stället dödsfall genom suicid eller skadehändelser med oklar avsikt. Medianåldern är 48 år och de vanligaste substansfynden är läkemedel som tramadol, oxikodon och morfin, varav en stor andel hämtats ut på apotek, säger hon.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
Din e-post
»