Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att veta hur stor förekomsten av illegala droger är. För att försöka få en uppskattning används frågeundersökningar och beslagsstatistik från polis och tull. Men samtliga metoder innehåller ett stort mått av osäkerhet.
– Vi funderade på hur man skulle kunna komplettera dem med en mer objektiv bild. Vi kontaktade Olof Beck, professor på Karolinska institutet, och frågade om han kunde hjälpa oss att mäta förekomsten av narkotika i avloppsvatten, något jag läst om tidigare, säger Johnny Gustafsson, drogsamordnare i Gävle kommun.
Beskedet från Karolinska institutet var positivt. Nästa kontakt var med vattenverket som också sa ja.
– Så sedan 2013 gör vi en mätning var tredje månad: sista helgen i mars, juni och september, samt annandag jul. Då mäter vi förekomsten av narkotika under 24 timmar.
Överensstämmelsen med andra undersökningar är hyfsad.
– I avloppet ser vi att det förekommer mer än vad som rapporteras i enkäter, men det är inga extrema skillnader. Resultaten ligger i linje med övriga undersökningar.
Mest intressant tycker Johnny Gustafsson att det varit att följa utvecklingen av kokain i kommunen.
– När vi gjorde den första mätningen hade vi inget kokain i avloppsvattnet, utom under julhelgen. Det tolkade vi som att utflyttade gävlebor kom hem från storstäderna och hade kokain med sig. Efter jul försvann det igen.
Men 2015 hände något.
– Då började vi succesivt se hur kokainet ökade. Att vi kunde tidsbestämma när vi fick in kokain i kommunen är intressant kunskap som vi fått genom mätningarna.
”2020 kunde vi se att vi låg tvåa av 82 städer i Europa. Bara Zagreb hade mer amfetamin än vi.”
Johnny Gustafsson
Amfetamin är annars det som ökat mest.
– Vi är numera också med i EMCDDA:s undersökning av narkotikaförekomst i avloppsvatten i ett antal europeiska städer. I undersökningen 2020 kunde vi se att vi låg tvåa av 82 städer i Europa. Bara Zagreb hade mer amfetamin än vi. I daglig användning låg vi högst. Även Söderhamn och Sandviken låg högt. I södra Europa är inte amfetamin en vanlig drog.
År 2020 var ett annorlunda år, med reserestriktioner till följd av pandemin.
– Då fick vi väldigt hoppiga resultat. Tillgången på cannabis sjönk, också på grund av stora polisinsatser i Marocko och Spanien.
Cannabis är problematiskt att mäta även på andra vis.
– En normaldos cannabis är satt till 125 mg THC av EMCDDA. Men cannabis är mycket starkare i dag än när vi började mäta, så en person kan pinka 1,5 doser. Då verkar det som om användarna är fler än de egentligen är.
Ett annat märkligt fenomen är att cannabisförekomsten ofta är högst på måndagar.
– Vi tyckte att det var konstigt, men nu har vi en teori om att THC, som är fettlösligt, gärna fastnar i avloppsledningarna och därför tar lite tid på sig att nå ut i systemet.
När avloppsmätningarna startade var det många beslut som skulle fattas, till exempel hur nära användarna man skulle mäta.
– Av etiska skäl valde vi att mäta på huvudledningen. Vi hade kunnat mäta vid alla fem pumpstationer, men då skulle vissa områden bli utpekade och det var inte en debatt vi ville ha.
En annan fråga är vilka droger som ska mätas.
– Första året mätte vi cannabis, amfetamin och kokain. Nu mäter vi fler droger.
Ytterligare en fråga är hur ofta och hur länge mätningarna ska göras.
– När vi gör mätningen för EMCDDA:s undersökning mäter vi en hel vecka, en gång per år. Dessvärre var Gävle, Söderhamn och Sandviken de enda svenska städer som var med senast.
”Vi har försökt få Folkhälsomyndigheten att samordna mätningarna och upprätta en standard, men de är inte intresserade.”
Johnny Gustafsson
Ändå är det fler som mäter. Enligt Johnny Gustafsson är det 80–90 svenska städer som mäter narktoikaförekomst i avloppsvattnet. Han önskar att de skulle komma fram till en gemensam standard.
– Vi har försökt få Folkhälsomyndigheten att samordna mätningarna och upprätta en standard, men de är inte intresserade. Jag tycker de borde vara det eftersom så många svenska städer mäter, men alla gör på sitt eget sätt. Om man inte möter vid samma tidpunkt och lika lång tid så går ju inte siffrorna att jämföra.
Han önskar att det nya ANDTS-strategin ska medföra att ett kompetenscenter får i uppgift att utveckla och förvalta metoder i det förebyggande arbetet.
– Då skulle de kunna vara koordinator för mätningarna.
En felkälla i avloppsundersökningar är att det i vissa fall inte går att skilja legalt förskriven narkotika från illegal.
– Tidigare fick ADHD-patienter ofta ritalin eller concerta, läkemedel som inte innehåller amfetaminmolekyler. Nu får de flesta elvanse, som innehåller de molekylerna och därför inte går att skilja från illegalt amfetamin.
Detsamma gäller många opioider.
– Vi mäter heroin. Det skrivs inte ut på recept. Medan stora mängder opioider, i form av smärtstillande, kommer från sjukvården och blir därför ganska meningslöst att mäta. Men Gävle är ingen heroinstad. Vi ser väldigt lite heroin – än så länge.
En annan felkälla är att all narkotika inte behöver passera en människokropp.
– Står polisen utanför och knackar på dörren kan det åka ner stora mängder i avloppet. I mätningarna i mars hade vi extrema värden på kokain. Det var en fördubbling av det dittills högsta värdet. Då börjar man fundera över om det handlar om någon som spolat ner ett parti.
Informationen från avloppsmätningarna har kommunen också använt för att uppskatta värdet av narkotikan som används i Gävle.
– CAN ger varje år ut en rapport om narkotikapriser. Med hjälp av den kan vi räkna ut värdet på narkotikan och vilka vinster det handlar om. Då är det lättare att förstå varför gängen bråkar, säger Johnny Gustafsson.