Till skillnad mot många andra länder, där man har familjeklassning av narkotiska preparat, måste varje enskilt preparat testas och bedömas för att kunna klassas som narkotika i Sverige. Det gör att det tar tid innan nya preparat blir olagliga. Något som utnyttjas av tillverkare som bara behöver ändra lite i sammansättningen av ett förbjudet preparat för att skapa nya så kallade nätdroger, som blir tillåtna att hantera – åtminstone en tid.
Nu har dock forskare vid Linköpings universitet hittat en snabb och enkel metod för att mäta nya drogers effekt och ge vetenskapligt underlag för narkotikaklassificering. Och behovet är stort, bara de senaste 15 åren har närmare 1 000 nya psykoaktiva substanser rapporterats i världen, skriver forskarna i en artikel i Forensic Science International.
En allt vanligare grupp nätdroger är sådana som liknar cannabis.
– De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla. Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest, säger Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet samt forskare på Rättsmedicinalverket, i ett pressmeddelande.
Med den nya metoden har forskarna analyserat 17 cannabisliknande preparat som misstänktes vara psykoaktiva. Av dem visade sig 15 kunna aktivera receptorn.
– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen.
Metoden har tagits fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Rättsmedicinalverket. Den går ut på att tillsätta substansen man vill testa till odlade celler med en cannabinoidreceptor på cellytan och se om, och hur mycket, receptorerna reagerar.
Forskarna har vidareutvecklat metoden så att de även kan mäta effekter på de cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl.