År 2020 dog 822 personer av narkotika- och läkemedelsförgiftningar. Det är 8 procent färre än 2019. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. Under i stort sett hela 2010-talet gick antalet dödsfall orsakade av narkotika- och läkemedelsförgiftning upp. År 2018 skedde ett trendbrott, en utveckling som fortsatt under 2020.
Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som orsakat dödsfallen. I cirka hälften är mer än ett preparat nämnt i dödsorsaksintyget. I närmare var tredje intyg är det tre eller fler preparat.
Den vanligaste substansen 2020 var oxikodon, ett smärtstillande opioidläkemedel som bidragit till opioidkrisen i USA. Sedan 2012 har drogen ökat med 192 procent i Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik.
Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, är inte förvånad.
– Det har skett ett skifte från gatudroger till läkemedel. Så har det nog varit ett tag. Det är en slags rationalitet bakom det. Alla vill ju ha preparat som håller vad det lovar. Att man väljer rena tabletter i blisterförpackning, som är rätt doserade och ger samma effekt varje gång, är inte så förvånande.
Men han betonar att det är stor skillnad mellan Sverige och USA.
– Förskrivningen där är på en helt annan nivå. Här är förskrivarna väldigt återhållsamma och extremt försiktiga. De svenska läkarna försöker hålla nere förskrivningen av opioider. Förskrivningstiderna är också kortare och doserna lägre, vad jag har förstått, säger han.
Var läkemedlen kommer ifrån är också svårt att veta.
– Naturligtvis kan det finnas enstaka läkare som går över gränsen, men jag har en känsla av att det smugglas in en hel del.
Narkotikadödsfallen delas in i tre kategorier: olycksfallsförgiftning, självmord och oklara dödsfall. Omkring en fjärdedel av de narkotikarelaterade dödsfallen är självmord.
Hur vet ni att det rör sig om självmord?
– Det är ingenting som vi avgör. Det är en rättsmedicinsk bedömning enligt ett internationellt klassificeringssystem. Det kan handla om sådant som att det finns självmordsbrev eller liknande, men också om doser. De som vill ta sitt liv tar mycket högre doser än de som råkar ta en överdos.
Trots att antalet överdoser ökade något, från 395 personer 2019 till 415 personer 2020, minskade dödsfallen totalt. Främsta orsaken är att antalet självmord bland kvinnor minskade, från 177 till 120 stycken.
– Vi trodde kanske att självmorden skulle öka under pandemin, men det har blivit tvärtom, säger Daniel Svensson.
De som dör av självmord är inte obekanta för vården, 73,9 procent av männen och 78,8 procent av kvinnorna har en psykiatrisk diagnos.
Inte heller övriga avlidna är okända för vården. En stor majoritet av dem som dör av överdoser har en psykiatrisk diagnos. Det gäller 85,5 procent av männen och 80 procent av kvinnorna. Även missbruksdiagnoser är vanliga. En sådan har 70,7 procent av männen och 61,1 procent av kvinnorna.
– När man suttit och läst ett antal dödsorsaksintyg blir man klar över att det nästan alltid handlar om personer med multipla problem. Förutom psykiatriska diagnoser har vissa också somatiska sjukdomar som exempelvis diabetes och cancer, säger Daniel Svensson.
Han tror att bilden av de som dör ser annorlunda ut än i verkligheten.
– De flesta ser nog framför sig en missbrukare som syns på stan. I själva verket handlar det ofta om självmedicinering, social problematik, psykosociala problem, ensamhet – och tillgång till läkemedel, både sådana man själv fått förskrivna och sådana som kommer från den illegala marknaden.
Inte heller platsen är alltid den förväntade.
– Många dör ensamma i hemmet. Det är inte alls så att alla dör i offentlig miljö. Det finns en stor ensamhet och en problematik som inte alls är enkel.
Avkriminalisering av eget bruk nämns ofta som ett sätt att få ner narkotikadödligheten. Det låter inte som om det skulle hjälpa här?
– Tveksamt. Det kan finnas många goda anledningar att avkriminalisera, men dödligheten är kopplad till så mycket mer än just missbruk och beroende, säger Daniel Svensson.